Visa upp din skog!

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
Långkjolarna svängde och blusliven trängde. Det var dans på den gamla dansbanan, ”bland granar och hängbjörkars skygd”. Till den gamla valsen har vi fått följa falkens flykt över stora härjedalshyggen i Naturskyddsföreningens reklamfilm.

Bengt EkBudskapet att Sverige numera ser ut som ett jättehygge har inte bara träffat bolagen. Även entreprenörerna som utför dagens skogsskötsel och  avverkningar känner sig påhoppade, det konstaterar vi i det här numret av SKOGEN. Samma sak gäller många familjeskogsbrukare. Naturskyddsföreningen kan däremot känna sig nöjda med sin slagkraftiga rekryteringskampanj. Tillströmningen av nya medlemmar blev god.

Det finns ett antal skogsbruksvänner som tar debatten med miljörörelsen, direkt med dess opinionsbildare, i media och i maktens korridorer. Men hur goda insatser de än gör är de försvarsspelare i matchen.
Det offensiva spelet förs i kontakten med allmänheten. Tyvärr har skogsbruket få forwards i den matchen. Det är som miljökonsulten konstaterar i greenwash-artikeln i detta nummer: Företagen är ofta rädda att sticka ut hakan.

Annons
Annons

Men egentligen borde ju alla skogsbrukare vara stolta över vad de gör. Bolaget i Härjedalen är väl stolt över sina hyggen, annars skulle man odla skogen på något annat sätt. Entreprenörerna är  definitivt stolta över hur de sköter skogen, det framgick tydligt när frågan diskuterades på deras stämma nyligen. Skogsägarna är rimligen stolta över sitt skogsbruk de också. Numera finns ju möjligheter att sköta den nästan precis som man vill. (Den som vill plockhugga kan för övrigt lära mer om hur det kan gå till på sidan 14.)
–Vi borde visa upp på Facebook och Twitter all fin skog vi lämnar efter oss, tyckte någon på entreprenörstämman och det enades man om att göra.

Tänk om hundratals entreprenörer, tusentals maskinförare, tiotusentals skogsanställda och hundratusentals skogsägare kom ut ur garderoben. Visade upp den skog de är stolta över. Planterad skog, gallrad skog, sparad skog. På Facebook, bloggar och Instagram, i gammelmedia, för sina stadsvänner, utmed järnvägen, med fler pris för vackraste hygget och genom att starta skolskogar. Det skulle sätta spår i vilket förtroende skogsbruket fick hos politiker och allmänhet.

Samtidigt bör naturligtvis diskussionen fortsätta om hur skogsbruket kan bli ännu bättre. För det kan det förstås. I januari är det 100 år sedan tidningen SKOGEN startades för att driva debatt och  sprida kunskaper om skogsskötsel. Men skogssektorn kan inte vänta med att berätta vad vi gör bra tills skogen är perfekt skött. Det kommer den aldrig att bli.

SKOGEN 11/2013

 

Skogsliv 3-2013Läs hur man kan visa upp sin skog!
Tips och exempel finns i det senaste numret av Skogsliv som går till föreningens medlemmar. Både småföretagare, stora skogsbolag och offentliga markägare kan hitta på mycket. Läs om hur du styr besökarna, gör bra skyltar och använder modern mobilteknik enkelt.
Läs mer här

 

Opinion
Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • ”Bra skogsbilvägar ökar konkurrenskraften”

    SKOGENdebatt. Biometria har ett uppdrag av köpare och säljare av virke att inventera skogsbilvägnätet i Götaland. Syftet är att komma åt en del av de stigande kostnader som sänker konkurrenskraften för svensk skog, skriver vd Peter Eklund i en replik.
  • Annons
  • Mera känslor i skogskonflikten

    Konflikter om skogen handlar allt mer om politik och kultur och mindre om tekniska frågor, visar en undersökning från Linnéuniversitetet.
  • Sågverk på högvarv ger höjda timmerpriser

    Stor efterfrågan på sågade trävaror gör att Södra höjer priserna på sågråvara.
  • Annons
  • Styr granbarkborren ditt skogsliv?

    Måste du anpassa skötseln i din skog efter barkborren? Har skogens ekonomi förändrats i grunden? Eller har de senaste åren varit undantag? Svara på månadens fråga!
  • ”Biometria – skogsbrukets nya myndighet?”

    SKOGENdebatt. Biometria genomför en kartläggning av skogsbilvägarnas standard i Götaland. Detta görs utan dialog med skogsägaren som i efterhand kan få veta att vägen behöver ombesiktigas. Det tycks som om vi håller på att få en ny myndighet i skogsbruket, skriver Karin Brunsberg.
  • Annons