”Virkesrik skog behöver inte ransoneras”

Bild för ulla.sundin.beck@telia.com Written by ulla.sundin.bec... On the
Granstammar i skog
Det är omodernt att ransonera en förnyelsebar resurs, i synnerhet när skogen blir allt virkesrikare, säger Hans Jöran Hildingsson. Foto: Bosse Backström/SKOGENbild
JURIDIK. Skogsvårdslagens regler om ransonering begränsar skogs­brukets möjligheter och kommer att drabba fler, säger Skogssällskapet som tycker att reglerna är omoderna. Virkesförråd, inte areal borde avgöra.

Hans-Jöran HildingssonHans-Jöran Hildingsson och Skogssällskapet vill se en ändring av reglerna. Foto: Karin LepikkoDet växer bra i skogen. I Skara på fastigheten Remningstorp på totalt 1 274 hektar skogsmark är virkesförrådet högt, i snitt 200 kubik. Remningstorp är en ­stiftelse, grundad av SKF:s Sven Wingquist. Ändamålet är att utveckla fastigheten till ett ”skogslaboratorium och forskningsinstitut” och samtidigt ­sköta egendomen som förvaltas av Skogssällskapet i samråd med SLU.
– Stiftelsens styrelse tolkar statuterna som att skogsresursen ska utnyttjas effektivt och uthålligt med en så god avkastning som möjligt. Stiftelsen vill förekomma skogsskador genom en successiv sänkning av virkesförrådet, säger Hans-Jöran Hildingsson, senior rådgivare hos Skogssällskapet.

Annons
Annons

Men skogsvårdslagen och skogsvårdsförordningen begränsar stiftelsens möjligheter till det på grund av så kallade ransoneringsregler. De sätter bland annat ett tak för avverkningsarealen under en tioårsperiod. Stiftelsen har dock gjort en Heureka-analays som visar att avverkning på Remningstorp under vissa förutsättningar kan balansera mellan virkesförråd, skaderisker och uthållighet.
Ransoneringsreglerna berör fastigheter med större areal än femtio hektar. Har man över hundra hektar får man ha max femtio procent som kalmark eller skog yngre än tjugo år. ­Fastigheter över tusen hektar får under fem år avverka högst fem årsarealer.

Lagstiftningen berör arealen medan förvaltaren Skogssäll­skapets argument snarare gäller virkesförrådet per hektar. Det höga virkesförrådet i kombi­nation med växtlig granskog bedöms vara extra stormkänsligt och man vill därför att Skogsstyrelsen gör undantag och tillåter avverkning utöver ransoneringsreglerna för att förekomma risker för eko­nomiska skador. Genom av­verkning räknar man med att sänka det genomsnittliga virkesförrådet till 170 kubik per hektar under tio år, i stället för att det ska ske under trettio år som lagen säger.
Skogsvårdslagens och därmed samhällets argument för ransoneringsreglerna är att bevara kontinuiteten i skogbruket. En skogsägare bör inte kunna av­verka all skog på ett bräde, ­oavsett skäl, för att sedan vänta 
i sextio år på nästa avverkningstillfälle. Lagen inskränker givetvis den enskilde markägarens bestämmanderätt. 
För Remningstorps stiftelse är det därför andra argument som väger tyngre:
– Skogsvårdslagens strävan efter en jämn åldersfördelning i stort kan drabba den enskilde skogsägaren med ett ”förhållandevis olönsamt skogsbruk”, säger Hans-Jöran Hildingsson.
Han tycker att det är omodernt att ransonera en förny­elsebar resurs, i synnerhet som statistik pekar på att vi aldrig har haft så mycket skog som nu. 
– Behövs verkligen SVL:s ransoneringsregler när skogarna blir allt virkesrikare? 

Du läser nu ett smakprov ur tidningen SKOGEN. Prova på 3 nummer för endast 99 kr, klicka här>>Du läser nu ett smakprov ur tidningen SKOGEN.
Prova på 3 nummer för endast 99 kr.
Klicka här»
Nu spår Skogsällskapet att problemet med ransoneringsreglerna kommer att drabba fler skogs­ägare.
Remningstorp begärde dispens hos Skogsstyrelsen, men fick avslag eftersom Skogsstyrelsen ansåg dels att fastigheten inte hade någon förhöjd skaderisk, dels att ett undantag skulle medföra att ett stort antal andra brukningsenheter, i strid mot lagstiftarens avsikter, skulle komma att omfattas av just detta undantag.
Det senare håller ju förval­taren Skogsällskapet med om – det vill säga att det sannolikt finns många fastigheter i lik­nande situation: Höga virkes­förråd och därmed stora eko­nomiska risktaganden.

Sedan överklagade Skogssällskapet myndighetens beslut till Förvaltningsrätten, men fick avslag även där. Bland annat med argumentet att enskilda skogsägare får tåla vissa restriktioner avseende sin egendom. 
– Vi vill gärna se en förändring av ransoneringsreglerna och ser därför domen som ett underlag för fortsatt dialog, säger Hans-Jöran Hildingsson.

SKOGEN 2016/05

 

Publicerad:
Bild för ulla.sundin.beck@telia.com
Ulla Sundin Beck
Frilansjournalist
  • Märks jämställdhetsarbetet på din arbetsplats?

    Arbetsgivare är skyldiga att jobba förebyggande för att motverka diskriminering. Görs det på din skogliga arbetsplats? Är alla med på att man ska uppträda på ett inkluderande sätt? Eller finns det brister? Kanske är man inte riktigt med i gänget om man bryter mot normen? Svara på månadens fråga!
  • Annons
  • Hundratals miljoner till fjällnära ärenden

    Under förra året betalade Skogsstyrelsen ersättning till 110 markägare som nekades avverkning i fjällnära skog.
  • Vi vill fylla på din verktygslåda!

    Kategorier: ledare, Johan Larsson
    Till alla som läser SKOGEN kan jag lova ett späckat år med fantastiska, spännande och nyttiga teman, skriver chefredaktör Johan Larsson i årets första ledare.
  • Annons
  • Här gick skogspriserna mot trenden

    Skogsfastigheter i norr fortsatte att locka köpare och hade en stark prisutveckling i fjol. I Mellansverige, däremot, sjönk priserna och gick således mot trenden i övriga landsdelar, enligt en rapport från Ludvig & Co.
  • Sveaskog höjer massavedspriser

    Nu höjer Sveaskog priserna på virke för andra gången i år.
  • Annons