En sak är säker: det är ett enormt efterfrågetryck på skoglig råvara. Och anledningarna är flera, inte minst det som händer i vår omvärld. På det digitala frukostmötet i onsdags lyfte Johan Freij ett urval av händelser med inverkan på virkesmarknaden under 2022 och 2023.
Ett exempel är Rysslands krig mot Ukraina. Med det försvann nio miljoner kubikmeter flis, främst av björk, som skulle gått från Ryssland till Finland.
Samtidigt pågår krisen med contortabastborren i Kanada. Den har gnagt i sig 800 miljoner kubikmeter, eller skog motsvarande elva Gudrunstormar. Det, i sin tur gör att provinsen British Colombia som är Kanadas vedbod har halverat sin produktion av sågade trävaror på fem år. Landet är dessutom hårt drabbat av skogsbränder.
– Det handlar om ofattbara förändringar, sa han.
Och även närmare oss händer sådant som påverkar behov och flöden av råvara.
I Kemi i Finland bygger skogsindustriföretaget Metsä Group ett ”monsterbruk” sett till sitt råvarubehov, det slukar 4,5 miljoner kubikmeter, berättade han.
Det är alltså en rad faktorer som sammantaget skapar stark efterfrågan.
En av dessa är att svenska sågverk, enligt honom, återinvesterar en ovanligt stor andel av sina vinster i företaget jämfört med andra branscher. Bara under 2022 handlade det om 4,2 miljarder kronor.
– Sågverken investerar inte med syftet att öka volymerna, utan för att öka förädlingen. Men det bidrar ändå till att produktionen ökar, sa han.
Danske Bank uppskattar att detta kan ge ett ökat årsbehov av timmer på ungefär fem miljoner kubikmeter.
Därtill startar SCA världens största maskin för tillverkning av kraftliner i Obbola utanför Umeå. Den väntas öka brukets råvarubehov med en miljon kubikmeter. Detta sker samtidigt som Sveaskog minskar sina avverkningar i norr med en bra bit över en miljon kubikmeter.
Sverige har dessutom ökad export av såväl energived som timmer.
Kurvorna för tillgängligt virkesförråd och avverkning i produktionsskogarna börjar närma sig varandra, visade Johan Freij. Att skogsägare lämnar avsevärd frivillig naturvårdshänsyn är en ofta bortglömd orsak till att uttaget begränsas, ansåg han.
– Det här är något som det talas för lite om. Skogsägare borde framhålla det mer och vara mer stolta, inflikade han men återgick sedan till att tala om virkesbristen:
– Den är här redan nu, sa han.
Det här gör att sågverken ser om sitt hus och letar råvara även i Norge. För skogsägarnas del innebär detta fortsatt höga timmerpriser, var hans bedömning.
Likaså att det blir ett fortsatt stort sug efter energived, tänkvärt är att skogen täcker 40 procent av Sveriges energibehov. Skoglig bioenergi har fördelar som jämn tillgång, om man jämför med exempelvis vindkraft. Men på sikt tror han att skogsråvaran ändå till stor del ersätts av annat, inte minst för att många skogfattiga länder har behov av andra energislag.
Skoglig råvara, i alla dess former, kommer att bli dyrbar och därför drivs utvecklingen på av förädling i fler steg.
– Jag ser väldigt positivt på skogen. Vi kommer att få se mer solida produkter men även mer avancerade energiprodukter och i nästa steg skogskemiprodukter, sa Johan Freij.
Fotnot: Föreningen Skogens skogsfrukostar tar upp aktuella ämnen under en timme. Nästa gång är 12 december med temat Skog i Europa. Frukostarna är endast öppna för medlemmar.