Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Karolina Åströms skog ligger i centrala Jämtland i ett område som enligt Skogsstyrelsen har ett av landets högsta älgbetningstryck. För snart elva år sedan valde hon ändå att utmana både förståsigpåare och älgar och återbeskoga med tall.
Experterna avrådde. Andra skogsbrukare ersatte tallen med gran, även på marker som borde passa tall bäst, och uppfattningarna om effektiviteten hos de viltskyddsmedel som fanns på marknaden gick isär, men Karolina Åströms mark hade goda förutsättningar för tall och det avgjorde saken för henne.
Tre år efter planteringen var de små tallarna tillräckligt höga för att sticka upp över snötäcket och bli älgmat, så när träden invintrat på senhösten samma år behandlade hon toppskotten med viltskyddsmedel.
– Ett facit kom nästan direkt. Skyddet fungerade. Inte ens när älgarna vinterbetade lövsly som stod tätt intill mina små tallar smakade de på toppskotten, minns Karolina.
För att vara på den säkra sidan upprepade hon behandlingen följande höst, men nu med en annan sprutbar viltskyddsprodukt som också visade sig ha god effekt.
– Den snörika efterjulsvintern det året skapade så akut brist på föda för klövvilt att jag var övertygad om att det ändå var kört för mina behandlade tallar, men de förblev orörda, säger Karolina.
Hon tillägger att appliceringen av viltskyddsmedlet kanske inte var det roligaste höstjobbet, men:
– När jag såg betesskadorna på andra håll i länet kändes det ändå som väl använd tid. Många yngre tallbestånd såg ut att ha betats så hårt att de är tveksamt om de ens överlevde.
Karolina behandlade sin tallföryngring med tre olika sprutbara produkter under fyra växtsäsonger.
– Tack vare det törs jag nog påstå att det här yngre tallbeståndet är snudd på unikt i dag, i alla fall här i länet. Det är nästan helt oskadat av viltbetning.
Härnäst väntar gallring.
– Det känns bra att kunna göra det i en ungskog som fått förutsättningar att utveckla hög kvalitet, säger Karolina.
Fakta / skydden
• Karolina Åström använde viltskyddsprodukter Trico och Arbinol B som senare utgick från marknaden och då använde hon Hate 2.
• Gemensamt för dem är de appliceras med spruta och ger skogsplantan ett mekaniskt skydd med viltrepellerande smak och färg.
• Produkterna är godkända för användning i FSC- och PEFC-certifierade skogar.