I en annons som publicerats i DN och tidningen Vi begränsar sig Naturskyddsföreningen till de södra delarna av landet: Blåbären blir allt färre i södra Sveriges skogar. Dagens storskaliga skogsbruk gör det svårt för blåbärsriset att återhämta sig, skriver föreningen.
— Jag känner mig ganska välinformerad om forskningsläget, men kan inte dra mig några sådana resultat till minnes. Samma gäller kollegor jag frågat.
— Om föreningen menar själva bären, så saknas det data till stöd. Jag utgår därför ifrån att SNF menar blåbärsris. Jag har bara hittat en studie av hur blåbärsrisets förekomst förändrats över längre tid och i stor skala.
Den bygger på 6000 provytor spridda över landet som inventerats med tio års mellanrum, under 1980- respektive 1990-talet. Resultaten visar, både för Sverige som helhet och för södra Sverige, att blåbärsris förekom på fler ytor vid det andra tillfället jämfört med det första. Men varje yta täcktes i genomsnitt av mindre blåbärsris.
— Nettoeffekten framgår inte. Min slutsats är att det inte entydigt visats att förekomsten av blåbärsris vare sig minskat eller ökat.
Hans-Örjan Nohrstedt ifrågasätter även påståendet att den eventuella minskningen beror på det ”intensiva” eller ”storskaliga” skogsbruket.
— I det moderna skogsbruket har kalhuggning tillkommit. Det är välkänt att detta kortsiktigt påverkar floran, bland annat missgynnas blåbär. Men det är tillfälliga förändringar och de försvinner efter några tiotal år när den nya skogen vuxit upp.
Det är också oklart vilken typ av skogsbruk som SNF avser med ”intensivt” och ”storskaligt”. Är det dagens normala skogsbruk med slutavverkning vart hundrade år? I så fall täcks det in av studien han har tittat på.
— Eller är det ett radikalare skogsbruk med mer kvävegödsling och ett ökat uttag av grenar och toppar? Det är väl känt att gödsling med kväve påverkar floran. De kortsiktiga effekterna på blåbärsris har varierat i olika studier. Oklarhet verkar råda om hur länge påverkan varar. SNF talar om ”södra Sverige”. Där gödslas i stort sett inte skogen. Grot tas i dag ut från varannan slutavverkning. Som kompensation återförs ofta vedaska. Den samlade effekten av GROT-uttag och aska anses vara positiv för blåbärsris.
— Om SNF behöver ha argument i sin kampanj som behandlar skogsbruket, så finns det annan negativ miljöpåverkan som är bättre belagd.
Text: Bengt Ek bengt@skogen.se
Not: En fullständig artikel med referenser finns på hans-orjan.blogspot.com