Ett helt nytt sätt att anlägga skog har nyligen presenterats och patentansökts. Det är företaget Lappland Design AB i Storuman som konstruerat såddsystemet som kan minska den totala föryngringskostnaden med hela 66 procent.
Ekonomin är tveklöst den verkliga fördelen med det här systemet! Kostnaden kommer preliminärt att stanna vid ungefär en tredjedel av kostnaden för en traditionell plantering. Metoden ligger dessutom så nära en naturlig föryngring som man kan komma. Det handlar egentligen om en kontrollerad frösådd, säger Anders Landström från Storuman som sökt patent på detta helt nya sätt att så skog.
Landströms system är tveklöst intressant säger Ulfstand Wennström, fröforskare på Skogforsk i Sävar. Anders Landström har varit i kontakt med mig flera gånger under utvecklingsarbetet. Konceptet förefaller genomtänkt, men jag ser fram mot direkt jämförbara prov som kan ställas mot traditionell plantering och frösådd. Om systemet verkligen klarar en frösådd utan alltför stor åtgång av frön blir utvecklingen och de praktiska testerna mycket intressanta att följa, säger Ulfstand Wennström.
Patentet bygger på att an under högt tryck pressar samman olika skikt av jord till en brikett. Därefter placeras två plantagefrön i briketten. Jordskiktens innehåll och placering har formats för att gynna fröets utveckling på ett optimalt sätt. Två frön används för att säkra överlevnaden.
Briketten absorberar fukt och expanderar nästan direkt när den utsätts för väta, exempelvis regn eller dagg.
Efter en månad ser man inga spår efter briketten, uppger Landström. Plantjorden har slätats ut och kvar är en lagom näringsriktig mylla, som dessutom döljer fröet. Briketten innehåller faktiskt mer jord än en traditionell täckrotsplanta. Dessutom innehåller den endast jord och näringsämnen. När fröet gror finns det inget som hindrar rötterna att sträva nedåt på det naturliga sättet.
Briketterna förvaras i kraftiga, återvinningsbara papprör som är plastade på såväl in- som utsidan för att stänga fukt ute. En stor fördel ligger i att röret är både lagringsplats för briketterna och magasin för det planteringsrör som används vid sådden.
Röret har stora likheter med ett traditionellt plant-rör. Den avgörande skillnaden är att Landströms rör är dimensionerat för att rymma de förvaringsrör som även fungerar som brikettmagasin. Man sår på samma sätt som man planterar vid traditionell plantering, med skillnaden att man i Landströms system matar in ett helt magasinrör med 46 briketter i planteringsröret. Längst ner finns en doserare som gör att bara en brikett släpps ner i taget.
Man kan redan nu skönja följande ekonomiska fördelar i det nya såddsystemet:
Att framställa briketter laddade med frön är mindre kostnadskrävande än att framställa plant.
Logistiken förenklas. Rören som är fyllda med briketter levereras på pall och är endast en bråkdel så skrymmande och mycket lättare än traditionella plantor. De tömda rören lämnas vid upplaget när nya rör hämtas. När pallen är fylld med tomma rör returneras den till tillverkaren. Anders räknar med att kunna återanvända rören åtminstone tre gånger.
Ingen plantskötsel som vattning och upplag krävs. En vanlig kombibil fraktar problemfritt briket-ter som räcker för ett rejält hygge. På hygget bärs en specialbyggd bärmes som rymmer1720 rör med totalt cirka 782920 fröladdade briketter. Bärmesen bärs på ryggen under arbetet och den totala vikten är ungefär 20 kg. Det innebär att ett fordon som fraktar ut brikettrören på hygget bara behövs när det handlar om verkligt stora hyggen och långa avstånd.
Objekt som tidigare varit olönsamma att avverka och återbeskoga kan plötsligt ge plusresultat. Det ger i framtiden även ett nationalekonomiskt plus, menar Anders Landström.
Traditionell frösådd kräver ett rejält överskott av frön för att ge tillräcklig täthet av plantor. Det innebär att en hel del plant måste röjas bort på avsnitt där grobarheten varit för bra.
Anders har under utprovningen satt 5000 briketter per dag. Nu när systemet är bättre utvecklat borde åtminstone 7000 briketter vara en trolig siffra för en någorlunda van planterare, menar han.
Briketten är mekaniskt tålig tills den utsätts för fukt. Därför omfattar patentet även maskinell sättning. Det mesta talar för ett system som doserar ut briketterna i samband med markberedningen. En maskin beräknas kunna markbereda och plantera sju hektar om dagen.
Det behövs ingen djup och kraftkrävande markberedning. Därför borde systemet även vara ett bra alternativ när det gäller känsliga markavsnitt där en mycket skonsam markberedning är önskvärd.
Text: Mats Bildström