Viktiga livsmiljöer ökar i skogsbruket

2 juni 2022 Livsmiljöer som är viktiga för många arter har ökat sedan en ny skogspolitik infördes för trettio år sedan. Men antalet rödlistade arter har däremot inte förändrats, enligt forskning från SLU med flera.

Viktiga livsmiljöer ökar i skogsbruket

De senaste tre decenniernas ökade fokus på biologisk mångfald syns i skogarna. 

– Det är troligt att naturhänsynen i skogsbruket har ökat mängden död ved, stora levande träd och lövträd. Största ökningen ser vi i produktionsskogar i södra Sverige. Att antalet skogslevande arter på rödlistan inte har minskat kan bero på en eftersläpning i deras respons eller också har deras krav fortfarande inte tillgodosetts, säger Julia Kyaschenko, forskare på SLU, i ett pressmeddelande.  

Särskilt märkbar är ökningen av död ved och stora levande träd alltså i södra Sverige. Större naturhänsyn i kombination med ökad frekvens av stormar, insektsutbrott och bränder tros ha betydelse.

I norra Sverige, däremot, syns inte effekterna av naturhänsyn lika mycket. En trolig förklaring är att man på senare tid börjat avverka skogar som inte tidigare brukats intensivt. I södra Sverige har sådana skogar redan avverkats eller skyddats.

När det gäller impediment är mängden död ved och stora träd fortsatt låg. De små förändringarna anses bero på att inget skogsbruk bedrivs där.

I produktionsskogar har dock mångfalden av trädslag ökat. Andelen gran har minskat medan andelen lövträd som björk, al och ek har ökat. En viktig förklaring är att skogsbruket inte gallrar bort lika mycket lövträd längre, skriver SLU.

Men det finns negativa trender. I alla skogstyper har marktäckningen av gräs, ris, mossor och lavar minskat. Tätare skogar, både brukade och obrukade, är en förklaring. Andra orsaker är att skogsbränder och skogsbete minskat samt ett varmare klimat som gör skogen tätare.

I studien påpekas också att mängden död ved ligger under gränsen för vad den biologiska mångfalden behöver, enligt tidigare forskning.

– Det är viktigt att fortsätta med naturhänsyn i produktionsskogar för att ytterligare öka inslaget av lövträd, äldre träd och död ved. Studien tyder också på att restaurering i nyckelbiotoper och skyddade områden kan fylla en viktig funktion för att påskynda återhämtningen av livsmiljöerna från tidigare användning. Det kan handla om att skapa död ved och luckor i skogen, eller att använda naturvårdsbränningar för att efterlikna naturliga störningar, säger Julia Kyaschenko.

Om forskningsprojektet: SLU, Östra Finlands universitet och skogsbolaget Stora Enso har studerat utvecklingen av strukturer som är viktiga för biologisk mångfald i svenska skogar från 1983. Störst fokus ligger på de cirka trettio år som har gått sedan riksdagen beslutade att produktionsmål och miljömål skulle vara jämställda i svenskt skogsbruk. I studien används data från riksskogstaxeringen för brukad skog, nyckelbiotoper, skyddade områden och skogliga impediment (myrar, berghällar och andra trädklädda områden med låg förmåga att producera virke).  En vetenskaplig artikel om studien, med Julia Kyaschenko som huvudförfattare, publicerades nyligen i Journal of Environmental Management.

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Linn prisas för förband av skogsråvara
SkogsJobb