Vida: Gallra inte så hårt

För sågverkskoncernen Vida är målet i skogen så många timmerstockar som möjligt. Men på senare år har bolaget ofta kommit till slutavverkningar med ett lågt virkesförråd. 

– Vi ser ofta att det bara är 500 till 600 stammar per hektar, men det ska vara åtminstone 800 och på bra boniteter uppåt 1 000, säger Pelle Ström som är skogsbrukschef på Vida. 

Storm- och insektsskador kan ligga bakom låga virkesförråd, men hårda gallringar kan också vara en förklaring. Vida gav därför i uppdrag åt Skogforsk att göra en simulering i Heureka för att se hur en svag respektive en hård gallring påverkar skogen. 

Rapportens slutsats är att om målet är att ta ut en större volym timmer vid slutavverkningen är skonsamma gallringar att föredra. Detta bör inte förväxlas med att andelen timmer är högre vid slutavverkningen om gallringen varit hård. 

– Det är som när man plockar bort alla små äpplen från trädet, då får du bara de största äpplena kvar. Det ser fint ut, men du glömmer att du hade kunnat få många ganska stora äpplen också om du inte plockat bort dem, säger Pelle Ström. 

Diametertillväxten för de 500 grövsta träden var enligt Skogforsks studie i stort sett densamma i båda scenarierna, eftersom de största träden i regel inte påverkas av minskad konkurrens via gallring.  

Den visade också att en hel del träd med god tillväxtpotential avverkas vid en hård gallring – träd som kanske inte blir de grövsta men som absolut duger till timmer eller åtminstone klentimmer. I dag vill inte sågverken ha alltför grova timmerstockar och de har dessutom blivit mer effektiva på att ta hand om klentimmer. 

– Träden måste inte vara 30 centimeter i brösthöjd, det duger med 25 centimeter, säger Pelle Ström. 

Studien slår fast att ett lägre gallringsuttag bevarade större volymer och upprätthöll en högre löpande tillväxt under omloppstiden. Men när det gäller ekonomin för skogsägaren ger inte analysen något självklart råd.  

– Det skiljer ingenting i studien, säger Pelle Ström som erkänner att Vida gärna hade sett att den ekonomiska effekten av skonsamma gallringar hade varit tydligare.  

Men han tror ändå att det finns ekonomiska fördelar för skogsägare att göra svaga låggallringar i skogen. Det är nämligen en risk för stormskador efter hårda gallringar och denna risk har inte vägts in i Skogforsks simulering.  

– Det är högst troligt att det är bättre med skonsamma gallringar och studien slår i alla fall fast att det inte finns någon ekonomisk fördel med att gallra hårt, säger han. 

En annan fördel med ett högt virkesförråd i skogen är att kolinlagringen blir större om träden får växa längre innan de avverkas. Pelle Ström tycker att det för Sverige som nation finns en poäng med att ha ett så stort virkesförråd som möjligt på den produktiva skogsmarken, särskilt om man vill avsätta mer skog för naturvård. 

Det kan finnas flera anledningar till att gallringarna utförs för hårt. Under de senaste två decennierna har massavedspriset varit lågt och mer virke kan ha tagits ut för att skogsägaren  inte ska förlora på gallringarna. Skogsmaskinerna har också blivit större och med det även stickvägarna i en gallring. 

– Sedan finns det förstås starka krafter som massabolagen som är intresserade av massaved, säger Pelle Ström. 

Fakta /studien

• Vidas prislistor för 2023 användes för beräkning av virkesvärdet och sortimentsandelarna. 

• Diskonteringsräntan sattes till 2,5 procent. Det motsvarar ett ganska normalt avkastningskrav från skogsbruket. 

• Om man vill ha högre avkastning bör slutavverkningen ske tidigare snarare än att man som skogsägare gallrar hårdare i beståndet, var en slutsats, eftersom större volymer avverkas till lägre kostnader vid slutavverkningen. 

Källa: ”Värdefulla timmerskogar” (Skogforsks arbetsrapport)  

Tips / gallring 

Vidas skogsbrukschef Pelle Ström tipsar skogsägare: 

• Titta på Skogsstyrelsens gallringsmallar – de är bra. 

• Det ska gallras olika hårt på olika boniteter.  

• Tänk inte på rumslig planering eller att det ska ”se snyggt ut” efter en gallring. Träden kan stå tätare än man tror. 

• Kräv en god planering för att minska stickvägsarealen. I dag görs mycket planering på slentrian. 

Läs mer: Skogsstyrelsen om gallring (tinyurl.se/a1J); Gallringsmallar på Skogskunskap.se (tinyurl.se/a1I)