"Vi sågar brandtimmer tills det tar slut"

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Hannele Arvonen, Setra.
Vad gör man när det som inte får hända händer? I somras brann 26 000 hektar med de största bränderna i Gävleborgs, Jämtlands och Dalarnas län. På ett seminarium i Ljusdal diskuterades tiden efteråt ur ett skogsägarperspektiv.

Mellanskogs ordförande Karin Perers pratade en del om samverkan, exempelvis mellan det offentliga och det civila samhället.

Annons
Annons

Efter bränderna har myndigheter, skogsägarföreningar och bolag samverkat för att informera och hålla en dialog med berörda skogsägare. Även kyrkan har deltagit på möten för att samtala med skogsägare.

– Vi har också  samarbetat med det offentliga vid  eftersläckning. Det vore orimligt att skogsägarna skulle jobba med detta var och en för sig.

Behov av samverkan gäller även vid avverkning i brandområdena, påpekade hon. Skogsentreprenörerna bör jobba områdesvis istället för att begränsa uppdraget till enskilda fastigheter. Allt för att öka effektiviteten.

Det blir för tungt för små kommuner med begränsad ekonomi att besluta om stora räddningsinsatser.

–Det behövs ett system på statlig nivå som gör att insatser kan sättas in tidigt,, sa Karin Perers.

Seminariet ägde rum dagen efter att regeringen lämnat besked om ett paket på 110 miljoner  till drabbade skogsägare via Skogsstyrelsen.

-–Nu vill vi ha ett snabbt besked om vad pengarna ska användas till, sa Karin Perers.

Hon hoppades också att vissa markägares önskemål om ersättningsmark skulle tillgodoses.

Men ingen drabbad skogsägare ska ofrivilligt ska behöva avstå från sin skog, poängterade hon.

Bengt Ek, Föreningen Skogens vd och mötets moderator, frågade henne om Mellanskog nu ska se över sin skötselrådgivning för att skapa mer brandtåliga skogar. 

– Variationen i skötsel hos landets 330 000 skogsägare är tillräckligt stor, svarade hon. 

Här skilde hon sig dock från Mikael Lönn, också Mellanskog, som talade på seminariet dagen efter.

–Jag tycker att vi ska se över skogsskötselns möjligheter att motverka eld och spridning, sa han.

Hannele Arvone, vd hos Setra som tagit på sig att säga det brandskadade virket, berättade att det är bråttom att få ut timret ur de brända skogarna. Sågningen inleds i Färila.

–Vi samlar hela volymen på virkesplan. Vi börjar säga i september och sågar tills virket tar slut , sade hon.

Moderator Bengt Ek ville veta vilket virkespris som skogsägarna kan vänta sig från Setra.

Hannele Arvonen garderade sig genom att prata om risker och osäkerhet. Det blir lätt stockblånad och sågningen måste, med tanke på detta och brandskador, ske med större marginaler med lägre utbyte som följd.

Magnus Olsson från Setra trodde dock att prisuppgifter skulle komma under vecka 35.

Johan Litsmark från Länsförsäkringar nämnde att brandförsäkringen  förutom att ersätta skador på skogen, täcker kostnader för brandbevakning inklusive material.

–Men stäm av med försäkringsbolaget och förankra kostnaderna innan du startar insatserna. 

Han sa också att det finns skillnader mellan drabbade skogsägare i Västmanland 2014 och de som drabbats av sommarens skogsbränder.

 –I Västmanland var bara två skogsägare oförsäkrade. Denna gång var det betydligt fler.

Han nämnde också att det behövs ett nytt risktänkande i skogsbruket på grund av klimatförändringarna.

–Det blir viktigare att tänka risk i sitt brukande. Vad ska skogen användas till? Till hus och byggnader, för biologisk mångfald eller för att på andra sätt maximera kolupptaget? Man bör också fråga sig: Hur kan jag plantera för att minska risken för storm och brand?

Johan Litsmark spred dock ett visst hopp.

–90 procent av återväxten i Västmanland är nu godkänd.

Seminariet Skogsägare efter en skogsbrand hölls den 24 och 25 augusti på  mässan Mittia Gård och Skog i Ljusdal. Arrangörer var  tidningen SKOGEN i samarbete med Mellanskog, SEB och Setra.

Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • Torkan tog många plantor

    Den extremt varma sommaren har gjort att många skogsplantor i de värmländska skogarna torkat. Det visar de skadebesiktningar som Skogsstyrelsen gjort.
  • Annons
  • Så gick det för banbrytande skogsbruk

    Föreningen Skogens Höstexkursion 2018 inleddes med historien om trakthyggets fader Joel Wretlind och dagarna tillbringades i hans fotspår i Malå och Lycksele. Utöver Föreningen Skogen var Sveaskog exkursionsvärd. 
  • Förarlös timmerbil

    Förarlöst om två år?

    TRANSPORT. En batteri­driven timmerbil utan förare kan fara fram på vägarna redan 2020. Det hoppas det svenska företaget Einride.
  • Annons
  • Föreningen Skogen,Höstexkursion

    Hyggesbruk och annat hett på årets Höstexkursion

    Föreningen Skogens höstexkursion, i år tillsammans med Sveaskog, synade de bestånd i Malå som Joel Wretlind anlagt med hjälp av kalhuggning på 1920–talet. Men här diskuterades även frågor som viltförvaltning och rennäring på skogsbruksmarker.
  • Skogsmuseets personal

    ”Bästa konstutställningen – skogen”

    KULTURARV. Produktionsskog kan vara den bästa konstutställningen av alla, tycker Guldkvisten-mottagaren Iréne Gustafson på Skogsmuseet.
  • Annons