"Vi känner försmak av en grön supercykel"

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Foto: LE Carlsson, SKOGENbild.
Dryga tusenlappen per kubiken grantimmer kan bli det nya normala. Det finns tecken på det, skriver Carl Olén, Skogsfond Baltikum, i sin krönika.

Jag sitter mittemot Ivo, vd för ett huggningsbolag med skördare och skotare i västra Lettland. Han berättar att priset för grantimmer vid bilväg som vi kan få vid nästa slutavverkning är 105 euro (1070 kronor) per kubikmeter. Det är dubbelt så mycket som erhållits de senaste fem åren för motsvarande avverkningar

Annons
Annons

Frågan är hur mycket av nuvarande prisuppgångar som är klassiskt cykliska och hur mycket som kan vara av mer strukturell karaktär? Jag tror omställningen till förnybart är här och att det är på riktigt. 

Det finns flera anledningar:

Marknaden för sågat konstruktionsvirke boomar. Sågverken i Sverige, som förser byggen och bygghandlare med sågat virke skär guld med täljkniv och uppvisar rekordlönsamhet med exempel på över 30 procent i vinstmarginal. Det beror på ett prisrally på sågat virke som vi inte sett sedan Koreakrisen på 50-talet. 

Skog är en grön och hållbar investering. När jag grundade Skogsfond Baltikum för drygt två år sedan ville jag göra det möjligt för fler att gemensamt investera i högavkastande skog i Östersjöområdet. Min bedömning var att skogen i Baltikum var undervärderad och att priserna på såld skogsråvara kommer utvecklas positivt på några års sikt, givet förväntad global efterfrågeökning i linje med globala megatrender. Slutsatsen var att det borde bli mer lönsamt att äga skog i framtiden. Med utvecklat skogsbruk och ökad tillväxt lagras dessutom mer CO2 in i träden genom fotosyntes, vilket skapar klimatnytta. Och när vi tar vara på skogsråvaran och tillverkar klimatsmarta produkter skapas än mer klimatnytta genom substitution, vilket ligger rätt i tiden. Jag ser rådande marknadsutveckling som ett tydligt tecken på att vi ska fortsätta köpa prisvärd skog med god tillväxt i Baltikum. 

Byggandet i trä går mot nya nivåer. Antalet byggda lägenheter i flerbostadshus i Sverige med trästomme har under perioden 2011–2019 ökat från 1 000 till 4 000 enheter per år, motsvarande cirka en fyrdubblad marknadsandel till cirka 20 procent. Betong dominerar fortfarande, men sannolikt inte länge till. Inom ett halvår, med starta nästa år, införs en lag om att alla stora byggen i Sverige måste klimatdeklarera sina projekt. Då betong och stål frigör ansenliga mängder CO2 till luften vid tillverkning samtidigt som skogen, å andra sidan, lagrar in CO2 genom fotosyntes när träden växer, så utklassar trä andra material i en klimatkalkyl. Min bild är därför att byggsektorns stora ökning av trästommar ligger framför oss, med en potentiell marknadsandel på långt över 50 procent för flervåningshus och offentliga byggnader i Sverige inom några få år, vilket torde innebära nära en tredubbling mot dagens volymer inom flervåningshus och offentliga byggnader. 

Sverige ligger långt fram inom träbyggande och det finns möjligheter till en ny arkitektonisk era världen över. Trä är perfekt för högt, urbant byggande med sin låga vikt och sin flexibilitet till skräddarsydda lösningar. Givet att trä är det byggnadsmaterial som har de absolut bästa bygg- och klimategenskaperna ser jag en mycket ljus framtid för träbyggande för höga byggnader i hela världen. 

Massaindustrin, drivet av ökad efterfrågan på förpackningar hygienartiklar, är också inne i ett intressant skede med planerat kraftigt utbyggd kapacitet kommande år i Sverige och Finland. Ökad efterfrågan på massaved med flera miljoner kubikmeter årligen och därmed flera procentenheter kommer att påverka virkesbalansen i Östersjöregionen, och min bild är att priset på massaved kommer öka ordentligt när delvis vedbrist blir det nya normala.

Skog är redan dyrt i Sverige. En hektar skog kostar i södra Sverige ofta en bit över 100 000 svenska kronor per hektar och i Baltikum betalar vi i genomsnitt under 25 000 kronor per hektar för minst lika bra tillväxt. För en jämförbar kubikmeter stående skog är priset ungefär tre gånger högre i Sverige, över 800 kronor per kubikmeter stående skog jämfört med cirka 250 kronor i Lettland och Litauen där Skogsfond Baltikum köper skog. Det fina med att äga skog i Baltikum är att marknaden för skogsråvara, det vill säga priset för timmer, massaved och energived, är nära detsamma i och med en integrerad marknad mellan Sverige, Finland och Baltikum. Prisskillnaden på tillgångarna gör att lönsamhetspotentialen är motsvarande stor i skillnad, det vill säga mellan tre och fem gånger bättre i Baltikum.

Den utveckling som vi nu ser inom träbyggnads- och skogsindustrin är mycket spännande. Kan det vara så att 105  euro per kubikmeter för grantimmer blir det nya normala? Som skogsinvesterare ser jag i alla fall fram emot omställningen till förnybart, vilket kan komma att ge oss en framtida grön supercykel.

 

 
 
 
CARL OLÉN
vd och grundare av Skogsfond Baltikum.

 

 

 

 

 

Opinion
Publicerad:
  • Hjälp till att göra rutan säker

    Kör du skogsmaskin och har råkat ut för att säkerhetsrutan oväntat spricker? I så kan din erfarenhet bidra till att lösa ett mysterium - och minska risken för olyckor.
  • Annons
  • ”Prispress kan blåsa bort ungas framtidstro”

    SKOGENdebatt. Jag fick förfrågan om att skriva en krönika om ungas framtidstro inom skogsmaskinsbranschen. Sanningen är att den är ljus idag – men kan vara bortblåst i morgon. Det skriver Julia Björnfot, lärare på naturbruksgymnasium.
  • Arvsmassa hos granbarkborre kartlagd

    Forskare har lyckats kartlägga granbarkborrens hela arvsmassa. Det är ett viktigt steg mot effektiv, artspecifik bekämpning av skadegöraren.
  • Annons
  • Virkesmätning med AI får grönt ljus

    Kategorier: virkesmätning, Biometria, Asta
    Biometria inför nu AI som ett ordinarie inslag i virkesmätningen på vissa mottagningsplatser. På sikt leder det till sänkta kostnader för kunderna, uppger de.
  • Så stort är hyggesfritt skogsbruk

    För första gången har Skogsstyrelsen tagit fram statistik över hyggesfritt skogsbruk. Den visat att det bedrevs på 644 000 hektar förra året.
  • Annons