"Vi kan inte längre använda skogen som förut"

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
DEBATT. Verkligheten tvingar oss nu alla att se på skogen på ett helt nytt sätt – en livsviktig kolsänka som vi måste sköta på rätt sätt. Skogsägarna har en nyckelroll, skriver Henrik Petrén.

DEBATT. Verkligheten tvingar oss nu alla att se på skogen på ett helt nytt sätt – en livsviktig kolsänka som vi måste sköta på rätt sätt. Skogsägarna har en nyckelroll.

Annons
Annons

Mänsklighetens förbränning av fossila bränslen har höjt koldioxidhalten i atmosfären vilket lett till den globala uppvärmning som nu hotar ekosystemen över hela jorden. Vi har nått 410 miljondelar koldioxid, och enligt erkänd forskning behöver halten sänkas till 350 miljondelar. 

Skog är säkraste sättet

Det enda sättet vi säkert kan räkna med fungerar är att låta växter – främst skog – binda koldioxid. Nu binder skog, hav och mark ungefär hälften av människans samlade utsläpp  och om de fossila utsläppen upphör kommer koldioxidhalten att sjunka.  

Man hör ofta att biobränsle är vägen ur fossilberoendet. Men även förbränning av biobränsle ger upphov till koldioxidutsläpp, och eftersom det tar träd så lång tid att växa kommer inte bindningen av den idag utsläppta koldioxiden att ske fort nog. 

Några få år på oss

Som fler och fler börjar inse är läget nu akut. Klimatforskare som Johan Rockström och Kevin Anderson talar om att vi bara har några få år på oss att vända utsläppskurvan. Då hjälper det inte att ett träd under sin livstid på flera decennier kan binda den koldioxid som släpptes ut när grannträdet eldades som flis.

För att koldioxidhalten ska kunna sänkas fort nog måste alla länder genomföra största möjliga nyplantering av skog plus återbeskogning av områden som avverkats, om dessa inte behövs till livsmedelsproduktion. All skog på jorden måste också skötas på ett sätt som gör att den binder så mycket koldioxid som möjligt och så att koldioxiden stannar bunden så länge som möjligt. Det innebär att vissa bruksformer måste upphöra. Om det visar sig att hyggesbruk ger upphov till större koldioxidläckage måste det ersättas med gallringsbruk. Det gallrade materialet, och grenar och toppar från avverkning, bör användas för att tillverka biokol. 

Byggnation binder kol bäst

Träden som till slut avverkas ska användas som byggnadsmaterial eftersom det är så kolet hålls undan atmosfären så länge som möjligt. Pappersmassa är inte lämpligt, eftersom i stort sett allt papper, även om det återvunnits några gånger, har eldats upp inom några få år.

En svampplockare eller fågelskådare ser säkert inte på skogen på riktigt samma sätt som en skogsägare som är ekonomiskt beroende av den. Men verkligheten tvingar oss nu alla att se på skogen på ett helt nytt sätt – en livsviktig kolsänka som vi måste sköta på rätt sätt. 

Hjälp till omställning

För att kunna göra den här omställningen krävs kraftfulla politiska insatser och rätt sorts ekonomiska styrmedel. Stigande koldioxidskatter gör biobränslen mindre attraktiva och en återutdelning till skogsbruket kan hjälpa skogsägarna att göra den stora omställning som krävs. Skogsägare har som förvaltare av vår viktigaste resurs en nyckelroll i den nödvändiga omställning som kommer. 

 

HENRIK PETRÉN

Civilingenjör, starkt engagerad i klimatfrågor.

 

Opinion
Publicerad:
  • ”Rangliga plantor blir fin skog med tiden”

    Kategorier: debatt, Peter Engblom
    SKOGENdebatt. Vi håller med skogsägarna om att levererade plantor inte var i fullgott skick,  men vi bedömer att de kommer att ge fin skog med tiden. Det skriver Peter Engblom från SCA Skog Norrplant i en replik.
  • Annons
  • Tv-spelskontroll styr skotare på distans

    Skogforsk utvecklar just nu en skotare som kan köras med fjärrstyrning. Som ett första steg styrs den på distans med en tv-spelskontroll.
  • Artificiell intelligens tar upp kampen mot barkborren

    Med hjälp av artificiell intelligens ska kartor tas fram som visar var risken för angrepp av granbarkborre är som störst. Kartorna kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats i början av nästa år.
  • Annons
  • Jacob Edlund, Biometria

    Kritiserade mätmetoden dominerar fortfarande

    MATRISFUB. Ett år senare har fortfarande inget av sågverken börjat använda den nya formen av topp-rot-mätning som Biometria rekommenderar. Matriserna är fortfarande kvar.
  • Baltspecial i Virkesstudion 

    I avsnitt 17 av Virkesstudion står den baltiska virkesmarknaden i fokus.
  • Annons