”Vi är så aktiva som lagen tillåter”

Självklart har vi förståelse för att det finns enskilda markägare som känner oro för spridning när den skyddade skogen intill drabbas av angrepp av skadeinsekten. Just därför gör vi noggranna bedömningar från fall till fall med de ofta svåra övervägningar som krävs mellan att bevara naturvärdena i den skyddade skogen och samtidigt begränsa spridningen.

Det är inte riktigt så enkelt som att bara ta ned träd som drabbats i skyddad skog. Den lagstiftning som gäller för skyddad skog finns till för att skydda den biologiska mångfalden och stödjer därmed hela syftet med att skyddet finns. Då finns heller inte alltid någon laglig rätt att avverka. Myndigheterna arbetar på ett ansvarsfullt sätt med aktiviteter för att minska angreppen av granbarkborrar, där så är tillåtet enligt lagstiftningen. Det kan till exempel handla om avverkning, användning av fällor, barkning och i vissa fall även fångstvirke. 

Angreppen i skyddad skog har en mycket begränsad betydelse för den stora skadebilden eftersom bara omkring tre procent av de granar som bedöms begärlig för granbarkborre i de södra delarna av landet finns i skyddade områden.

Låt oss nu istället koncentrera oss på de områden där den stora striden står: i produktionsskogen. Där behöver alla aktörer hjälpas åt att agera kraftfullt för att lösa skogens viktigaste fråga just nu: hur stoppar vi granbarkborren?