Verktyg mäter biologisk mångfald

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Sofia Berg är en av skaparna av den biologiska mångfaldsindikatorn. Foto: Högskolan i Skövde.
Högskolan i Skövde har tagit fram ett verktyg som visar hur den biologisk mångfalden ser ut i ett landskap och och hur den påverkas av planerade åtgärder.

Ett landskap kan vara mer eller mindre bra på att stödja biologisk mångfald. Dessutom finns variationer som gör att både exploatering och reservatsbildning kan ha väldigt olika inverkan beroende platsens förutsättningar.

Annons
Annons

Forskare har utvecklat en så kallad biologisk mångfaldsindikator. Den är tänkt att hjälpa planerare, markägare och naturvårdare att ta hållbara beslut, enligt ett pressmeddelande från Högskolan i Skövde.
– Det är tydligt att det finns ett stort behov av verktyg som hjälper olika näringar att greppa hela landskapet och se hur det påverkas i samband med fysisk planering. Det kan till exempel gälla detaljplaner, vindkraftsetablering eller olika exploateringsprojekt men det är också användbart i samband med reservatsbildningar, säger Sofia Berg, adjungerad lektor som tillsammans med Annie Jonsson, biträdande professor, utvecklar verktyget. 
Det ger svar på en rad viktiga frågor.
– Det handlar om vilka marker på landskapsnivå som bidrar mest till biologisk mångfald, vilka de viktigaste områdena för att upprätthålla arternas spridning är, vilka områden som är lämpligast för restaurationsåtgärder och hur landskapets totala förmåga att stödja den biologiska mångfalden påverkas om förändringar av markanvändningen sker, säger Annie Jonsson.
Användare kan vara myndigheter, kommuner, elbolag och skogsföretag. Verktyget är inte riktigt färdigt än men enligt utvecklarna är det många som vill testa. Några som gjort det är Länsstyrelsen i Västra Götaland.
– Den biologiska mångfaldsindikatorn är ett konkret exempel på hur vi har kunnat tillämpa forskning. Vi har identifierat ytor lämpliga för att restaurera tillbaka till öppna, trädbärande gräsmarker och direkt kunnat se med hjälp av indikatorn vilket resultat vi skulle få, säger biologen Henrik Roos vid länsstyrelsen.
Verktyget baseras på en matematisk algoritm och använder sig geografisk data från databaser som exempelvis Nationella marktäckedata.
Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • Snart syns skogsbruket i storstäderna

    Med humor och sportreferenser vill kampanjen Skogslandslaget nå ut med kunskap om familjeskogsbruket till storstadsbor.
  • Annons
  • Forskare utvecklar fjärrstyrd markberedare

    En fjärrstyrd markberedare ska utvecklas av Skogforsk. Det finns flera anledningar till att man valt just en markberedningsmaskin.
  • Plockhuggare får skogspris

    Skogsägare Jan Bertilsson ställde om till hyggesfritt och anordnar kurser i ämnet. För det får han Naturskyddsföreningens skogspris.
  • Annons
  • Frivilligt avsatt areal oförändrad

    Arealen frivilligt avsatt skogsmark, cirka 1,3 miljoner hektar, var oförändrad 2021 jämfört med året innan.
  • Smittat frö kan förklara diplodia

    Skadliga svampar kan åka snålskjuts på frön och leva latent i värdväxter länge innan skador uppstår. Det kan vara förklaringen till utbrotten av tallsvampen diplodia på senare år, tror forskare vid SLU. Kunskapen ger hopp om metoder som kan stoppa skadegörare tidigt.
  • Annons