Anders Pettersson är näringspolitisk talesperson för Västerbottens allmänningsförbund och bakgrunden är att Skogsstyrelsen efter den så kallade Änokdomen 2015 i allt högre grad nekar avverkning i fjällnära skog med hänvisning till höga naturvärden.
Myndigheten har också ifrågasatt om skogsbrukandet i de fjällnära skogarna kan klassas som pågående markanvändning. Om det inte är det har markägarna nämligen inte rätt till ersättning.
I fjällnära områden finns drygt 3 000 skogsägare. Sedan 2016 har markägare i dessa områden inte ersatts när deras marker klassats som skyddsvärda. Detta fick markägare att gå till domstol – och vinna. Mark- och miljödomstolen gick på markägarnas linje och ger dem rätt till samma ersättning som vid reservatsbildande.
Skogsstyrelsen dömdes att betala 18 miljoner till skogsägarna, men har överklagat.
– Vi ifrågasätter inte att Skogsstyrelsen klassar skogarna som skyddsvärda, men vi vill att det grundlagsskyddade egendomsskyddet ska gälla. Vi har sett en mångfald av argument för att slippa betala. Det här har fått stora konsekvenser för enskilda näringar på landsbygden, sa Anders Pettersson vid seminariet Skogens dag i riksdagen som Föreningen Skogen var medarrangör till.
Han berättade om konkreta exempel:
– I Sorsele, där jag är verksam, har en barnfamilj som tagit lån för att flytta till en by och köpa en fjällnära fastighet drabbats väldigt hårt. Detsamma gäller en stor turistföretagare som driver en fiskecamp och tänkte bygga ut. Vi har även en drabbad renägare som vill kompensera för stora utfordringskostnader i samband med den besvärliga vintern förra året.
Herman Sundqvist som är generaldirektör på Skogsstyrelsen kommenterade och sade att ”man ska vara rädd om skattebetalarnas pengar” med hänvisning till att ersättning enligt reservatsprincipen innebär 125 procent av markvärdet, samtidigt som ett nej till avverkning kanske bara gäller i fem år. Saken behöver prövas i domstol, ansåg han.
Anders Pettersson hävdade dock att myndigheten har verktygen för att skydda skogen, men att viljan saknas.
– Det handlar om att människors grundlagsskyddade rättigheter kränks, sa han.
SKOGEN 5/2019