"Vems är Amazonas"?

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Genrebild. Foto: Bengt Ek.
DEBATT. "Sköt ni era skogar, så sköter vi våra. Vad hände förresten med era urskogar"? Björn Rasmusson, jägmästare bosatt i Brasilien, berättar om vanliga reaktioner mot omvärldens plötsliga oro för landets skogspolitik.

Ovanstående är INTE ett uttalande från den nye presidenten. Snarare är det en uppfattning som en majoritet av brassarna har. Med denna provokativa inledning (som inte är helt lätt att invända mot) hoppas jag att ni tar er tid att läsa detta. 

Annons
Annons

Det skrivs i stort sett dagligen om vad Brasiliens näste president Bolsonaro, som tillträder vid årsskiftet,  avser att göra med Amazonas. Detta föranleder mig att reagera.

Eftersom jag i mitt yrke har anledning att intressera mig för regnskogar (det finns fyra typer i Brasilien) har jag konstaterat att illegala avverkningar ÖKAT de senaste 15 åren. Nu skriver tidningarna i stort sett dagligen om vad Bolsonaro avser göra med Amazonas. Jag konstaterar att journalisterna kommer exakt 16 år för sent. När vänstern (läs Lula) tog över Brasilien 2003 startade en veritabel ökning av jordbruksmarken i Amazonas och andra regnskogsregioner, både på privatägd mark men också i indianreservaten (ca 40% av Amazonas). Jag undrar: Var fanns journalisterna då? 

Bakgrunden var (2003) en stark efterfrågan från Kina, som växte med tvåsiffriga procenttal varje år. Staten gjorde rekordvinster från exportinkomster av kött och soja. Inkomsterna tillät Lula att, utan motprestation, generöst höja bidragen till fattiga och att låta den offentliga sektorn svälla ut, med politiskt tillsatta, men inkompetenta, chefer, som på det sättet fick en tryggad inkomst. Det hela resulterade till att Brasilien 2015 fick den baksmälla som många hade varnat för och Dilma blev avsatt. 

Den illegala avverkning som då tog fart, mörkades av myndigheterna som var satta att bevaka regnskogen. Dessa var framför allt Ibama (Naturvårdsverket) och Funai (indian-myndigheten). Båda räknas som de absolut mest korrupta myndigheterna i Brasilien. Många är de privata förmögenheter som byggdes upp (Lulas är själv en stor markägare). Men Lula är en skicklig bondfångare och omvärlden (läs Europa) trodde på vad han sa. 

Bolsonaro har nu aviserat att han ska legalisera avverkningarna. Det är inget fel på skogslagarna, de är till och med hårdare än många länders (till exempel Sveriges). 

Problemet är när de inte följs. Att låta exempelvis indianerna i sina reservat, avverka under ansvar och enligt lagen, skulle göra slut på de illegala avverkningarna och totalt ge ekonomisk utkomst för regionen och ett bättre skydd av regnskogen. Samma gäller privatmark som ligger utanför reservaten.  

Skillnaden mellan Bolsonaros strategi och Lulas, är att det nu blir utveckling inom lagens råmärken medan det tidigare var rovdrift, snabba vinster och desinformation. 

Med Bolsonaro kommer Amazonas att utvecklas under ansvar. En förutsättning är att korruptionen bekämpas.   

BJÖRN RASMUSSON

Björn Rasmussons är jägmästare och bor i Brasilien sedan många år. Han arbetar främst inom skogsindustrin och hjälper svenska företag att etablera sig i landet. På fritiden skriver han nyhetsbrev, där denna text varit publicerad.

 

 

Opinion
Publicerad:
  • ”Rangliga plantor blir fin skog med tiden”

    Kategorier: debatt, Peter Engblom
    SKOGENdebatt. Vi håller med skogsägarna om att levererade plantor inte var i fullgott skick,  men vi bedömer att de kommer att ge fin skog med tiden. Det skriver Peter Engblom från SCA Skog Norrplant i en replik.
  • Annons
  • Tv-spelskontroll styr skotare på distans

    Skogforsk utvecklar just nu en skotare som kan köras med fjärrstyrning. Som ett första steg styrs den på distans med en tv-spelskontroll.
  • Artificiell intelligens tar upp kampen mot barkborren

    Med hjälp av artificiell intelligens ska kartor tas fram som visar var risken för angrepp av granbarkborre är som störst. Kartorna kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats i början av nästa år.
  • Annons
  • Jacob Edlund, Biometria

    Kritiserade mätmetoden dominerar fortfarande

    MATRISFUB. Ett år senare har fortfarande inget av sågverken börjat använda den nya formen av topp-rot-mätning som Biometria rekommenderar. Matriserna är fortfarande kvar.
  • Baltspecial i Virkesstudion 

    I avsnitt 17 av Virkesstudion står den baltiska virkesmarknaden i fokus.
  • Annons