"Vems är Amazonas"?

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Genrebild. Foto: Bengt Ek.
DEBATT. "Sköt ni era skogar, så sköter vi våra. Vad hände förresten med era urskogar"? Björn Rasmusson, jägmästare bosatt i Brasilien, berättar om vanliga reaktioner mot omvärldens plötsliga oro för landets skogspolitik.

Ovanstående är INTE ett uttalande från den nye presidenten. Snarare är det en uppfattning som en majoritet av brassarna har. Med denna provokativa inledning (som inte är helt lätt att invända mot) hoppas jag att ni tar er tid att läsa detta. 

Annons
Annons

Det skrivs i stort sett dagligen om vad Brasiliens näste president Bolsonaro, som tillträder vid årsskiftet,  avser att göra med Amazonas. Detta föranleder mig att reagera.

Eftersom jag i mitt yrke har anledning att intressera mig för regnskogar (det finns fyra typer i Brasilien) har jag konstaterat att illegala avverkningar ÖKAT de senaste 15 åren. Nu skriver tidningarna i stort sett dagligen om vad Bolsonaro avser göra med Amazonas. Jag konstaterar att journalisterna kommer exakt 16 år för sent. När vänstern (läs Lula) tog över Brasilien 2003 startade en veritabel ökning av jordbruksmarken i Amazonas och andra regnskogsregioner, både på privatägd mark men också i indianreservaten (ca 40% av Amazonas). Jag undrar: Var fanns journalisterna då? 

Bakgrunden var (2003) en stark efterfrågan från Kina, som växte med tvåsiffriga procenttal varje år. Staten gjorde rekordvinster från exportinkomster av kött och soja. Inkomsterna tillät Lula att, utan motprestation, generöst höja bidragen till fattiga och att låta den offentliga sektorn svälla ut, med politiskt tillsatta, men inkompetenta, chefer, som på det sättet fick en tryggad inkomst. Det hela resulterade till att Brasilien 2015 fick den baksmälla som många hade varnat för och Dilma blev avsatt. 

Den illegala avverkning som då tog fart, mörkades av myndigheterna som var satta att bevaka regnskogen. Dessa var framför allt Ibama (Naturvårdsverket) och Funai (indian-myndigheten). Båda räknas som de absolut mest korrupta myndigheterna i Brasilien. Många är de privata förmögenheter som byggdes upp (Lulas är själv en stor markägare). Men Lula är en skicklig bondfångare och omvärlden (läs Europa) trodde på vad han sa. 

Bolsonaro har nu aviserat att han ska legalisera avverkningarna. Det är inget fel på skogslagarna, de är till och med hårdare än många länders (till exempel Sveriges). 

Problemet är när de inte följs. Att låta exempelvis indianerna i sina reservat, avverka under ansvar och enligt lagen, skulle göra slut på de illegala avverkningarna och totalt ge ekonomisk utkomst för regionen och ett bättre skydd av regnskogen. Samma gäller privatmark som ligger utanför reservaten.  

Skillnaden mellan Bolsonaros strategi och Lulas, är att det nu blir utveckling inom lagens råmärken medan det tidigare var rovdrift, snabba vinster och desinformation. 

Med Bolsonaro kommer Amazonas att utvecklas under ansvar. En förutsättning är att korruptionen bekämpas.   

BJÖRN RASMUSSON

Björn Rasmussons är jägmästare och bor i Brasilien sedan många år. Han arbetar främst inom skogsindustrin och hjälper svenska företag att etablera sig i landet. På fritiden skriver han nyhetsbrev, där denna text varit publicerad.

 

 

Publicerad:
  • Skogspris till Kerstin Ekman

    Författaren Kerstin Ekman har utsetts av Föreningen Skogen till årets mottagare av Greve Carl Bernadottes skogspris. ”Hennes författarskap ger ovärderlig inspiration till vårdandet av skogens kulturella, sociala, andliga och biologiska värden”, säger föreningens generalsekreterare Bengt Ek.
  • Annons
  • Belönas för uppsving för trähusbyggande

    Utvecklingen av korslimmat massivträ har gett byggandet av höga trähus ett uppsving världen över. Nu belönas Gerhard Schickhofer från Österrike, som drivit på utvecklingen, med Marcus Wallenbergpriset 2019.
  • Färre skador på fornlämningar

    Utbildning har gjort att skador på forn- och kulturlämningar i samband med skogsbruk minskar kraftigt.
  • Annons
  • Tusentals bihotell i Södras skogar

    Kategorier: naturvård, Skogsvård, Södra
    För att öka mångfalden i naturen placerar Södra ut 5 500 bihotell i medlemmarnas skogar och trädgårdar. Hotellen riktar sig till målgruppen solitärbin och Södra hoppas på gäster redan i vår.
  • ”Tusen klassrum i skogen”.

    I dag på den Internationella skogsdagen uppmärksammar FN-organet Svenska FAO-kommittén bland annat  Skogen i Skolans verksamhet med tusen klassrum i de svenska skogarna.
  • Annons