Vem vill vara bäst i Reinfeldts klass?

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
Emma gör stora affärer och träffar massor med folk i jobbet. Björn forskar och är arkitekt för landskapet. Hanna har drömuppgiften att förvalta en egen bit natur och odla förnyelsebar råvara. I det här numret träffar vi tre unga människor som har hittat skogen. Men hur många andra unga gör det?

Bengt Ek
Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivare

Nu slåss gymnasieskolorna för sina liv om kraftigt krympande ungdomskullar. En liknande kamp förs ute på arbetsplatserna i skogslänen när de arbetsföra unga dras mot städerna som nattflyn mot en gatlykta.

Annons
Annons

Det kan väl hända att skogen är bäst i klassen åtminstone i statsminister Reinfeldts ögon: 11 procent av skogsägarna är över 75 år och jobbar vidare med sin skog. Men vill vi vara bäst i den klassen? Dagens sena insteg i skogsägandet försvårar ett aktivt brukande. Samtidigt drabbas arbetsplatserna i skogen när det är lågtryck av sökande till utbildningarna.

Om man vill stirra sanningen i vitögat finns det ännu fler trista trender. Ungdomars värderingar blir allt mer urbana. Allt färre vill pröva på skogsvårdsjobb på sommaren. I takt med att branschen drar ner på personalen blir dess mångfald av intressanta jobb dess-utom allt mer osynlig. Och de unga männen som står inför sitt karriärval gör inte längre lumpen där de kan upptäcka nya världar utanför de egna stadskvarteren.

Vilka begåvningsreserver finns då att ösa ur i konkurrensen om ungdomarna? En ”pool” är förstås de närstående. Alla som gjort en helhjärtad insats för att dels sälja in skogskarriären till de egna barnen, dels till deras kompisar räcker upp en hand!

Och så finns det flickorna som grupp. För att rekrytera dem har skogssektorn gjort en rad åtaganden inom Landsbygdsdepartementets satsning. Om dessa löften verkligen genomförs längst ut i fältorganisationerna så kan vi nog säga att vi gör vad vi kan just nu på den fronten.

Ytterligare en möjlighet finns bland de nya svenskarna. Trots några intressanta undantag står sig skogssektorn hittills ganska slätt där.

En annan chans är att ta vara på folk med andra utbildningar  än de rent skogliga, människor som Björn eller Hanna inne i tidningen. Där har skrået en del dåliga meriter. Somliga minns protesterna när Skogsstyrelsens förre generaldirektör började fylla   på myndigheten med lite samhällsvetare och biologer i stället för bara formgjutna hubotar från SLU.

Barn till skogsägare och annat skogsfolk har alltid varit en säker rekryteringskälla. Men de räcker inte. Och ungdomar är som alla andra – känslomänniskor. Om vi vill nå dem måste vi synas och vara lockande. Hur drar du ditt strå till den stacken?

Ledare, SKOGEN 2/12

Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • "Smart skifte från fossilt till förnybart minskar utsläppen"

    DEBATT. Nej Magnus Nilsson, vattensängsmetaforen för EU:s utsläppshandel stämmer inte. Om utsläppen sjunker i en del av EU så stiger de inte i en annan del, skriver representanter för bland annat akademi och klimatinnovation i en replik.
  • Annons
  • En andra barkborrevåg sveper fram

    Kategorier: granbarkborren
    Istället för att övervintra angriper barkborrarna träd. En andra våg av angrepp sveper över södra och mellersta Sverige, enligt Skogsstyrelsen.
  • Virkesstudion kör igång

    Virkesstudion är tillbaks efter sommarpausen. I avsnitt 15 diskuteras det avvaktande läget på virkesmarknaden.
  • Annons
  • "Skifte från fossilt till förnybart minskar inte utsläppen"

    Kategorier: debatt, Magnus Nilsson
    DEBATT. Rätt skött kan skogen leverera råvaror utan att det spär på växthuseffekten. Men när skogsnäringen hävdar att ett ökat virkesuttag skulle dämpa växthuseffekten, då är man ute på hal is, skriver Magnus Nilsson, klimatpolitisk analytiker.
  • Ökat intresse för avverkning i juli

    Den areal som anmälts för avverkning i juli var den största på nio år. En orsak kan vara skadeangreppen av granbarkborre.
  • Annons