Norrmännen har ju trots allt fyra namn per dag att tillgå i sin almanacka. Tillsammans med Sveriges två kan det storma på Sven-dagen sex gånger innan förvirringen bryter ut på allvar.
Men förvirringen känns ändå redan runt om i de svenska skogarna. Ska vi i framtiden bara gå och plocka nedbrutna träd i stället för att själva planera skogsbruket?
I stormarnas spår växer intresset för det gallringssnåla skogsbruket. Det ger vi två exempel på i det här numret av SKOGEN. ”Om du drabbas av lust att gallra, gå bara ut och titta på beståndet när det blåser”, säger en av tvillingarna Eriksson (Anders) och pekar på ett 50-årigt sparsamt gallrat granbestånd som platsar i 1000-kubikklubben.
För det nästan gallringsfria granskogsbruket talar också nya forskningsrön. Träden i slutavverkning blir inte särskilt mycket grövre bara för att man har gallrat. (Nåja, vi skrev om sådana rön från Norge redan kring millennieskiftet, men då var tiden inte mogen.) De avverkade träden blir inte heller grövre i genomsnitt, tvärt om. Och inte blir produktionen högre genom gallring, även om man vid ingreppet tar vara på en del virke som annars skulle bli död ved.
I debatten har plockhuggning framhållits som ett stormsäkert alternativ. Men åtminstone en del av de sparsamma analyser som har gjorts på området pekar mot att träden visserligen kanske rotar sig bättre men att det tas ut av det ojämnare krontaket. Stormskadorna blir mer utspridda om nu det är en fördel.
Ingen tror väl att all gallring är mogen för historieböckerna. Träd som klarar sig får en stormfastare stamform och så kan ju ekonomiska kalkyler se mycket olika ut. Och nästan alla vill gallra åtminstone lite försiktigt när skogen är ung. Men faktum kvarstår att gallringsskogsbruket troligen kommer få motivera sig aktivt när Föreningen Skogen nästa år har Höstexkursion hos Sydved på temat ”Tio år efter Gudrun”.
Oavsett skötselmodell så lär stormarna fortsätta att komma. Kanske öka. Som tröst kan vi konstatera att det på olika webbplatser börjar växa fram namnsdagslistor som ska rymma alla hundratusentals namn som finns i Sverige. Så när det för sjunde året stormar på Svendagen är det kanske Silvar, Aleem, Evgenyevna, Zamzam, Ännike eller Ölgaard som drar in. Är du beredd? Namnen tar inte slut. Inte stormarna heller.
SKOGEN 12/2013