Vem tog din nygallrade skog?

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
Gudrun, Per, Dagmar. Och i höst Hilde, Simone eller Sven. Vem tog din nygallrade skog? Snart är det slut på namn i almanackan om stormarna ska döpas efter den. Det har SMHI tydligen insett och ransonerade genom att behålla det norska namnet Hilde nyligen.

Bengt EkNorrmännen har ju trots allt fyra namn per dag att tillgå i sin almanacka. Tillsammans med Sveriges två kan det storma på Sven-dagen sex gånger innan förvirringen bryter ut på allvar.
Men förvirringen känns ändå redan runt om i de svenska skogarna. Ska vi i framtiden bara gå och plocka nedbrutna träd i stället för att själva planera skogsbruket?

Annons
Annons

I stormarnas spår växer intresset för det gallringssnåla skogsbruket. Det ger vi två exempel på i det här numret av SKOGEN. ”Om du drabbas av lust att gallra, gå bara ut och titta på beståndet när det blåser”, säger en av tvillingarna Eriksson (Anders) och pekar på ett 50-årigt sparsamt gallrat granbestånd som platsar i 1000-kubikklubben.
För det nästan gallringsfria granskogsbruket talar också nya forskningsrön. Träden i slutavverkning blir inte särskilt mycket grövre bara för att man har gallrat. (Nåja, vi skrev om sådana rön från Norge redan kring millennieskiftet, men då var tiden inte mogen.) De avverkade träden blir inte heller grövre i genomsnitt, tvärt om. Och inte blir produktionen högre genom gallring, även om man vid ingreppet tar vara på en del virke som annars skulle bli död ved.

I debatten har plockhuggning framhållits som ett stormsäkert alternativ. Men åtminstone en del av de sparsamma analyser som har gjorts på området pekar mot att träden visserligen kanske rotar sig bättre men att det tas ut av det ojämnare krontaket. Stormskadorna blir mer utspridda om nu det är en fördel.

Ingen tror väl att all gallring är mogen för historieböckerna. Träd som klarar sig får en stormfastare stamform och så kan ju  ekonomiska kalkyler se mycket olika ut. Och nästan alla vill gallra åtminstone lite försiktigt när skogen är ung. Men faktum kvarstår att gallringsskogsbruket troligen kommer få motivera sig aktivt när Föreningen Skogen nästa år har Höstexkursion hos Sydved på temat ”Tio år efter Gudrun”.

Oavsett skötselmodell så lär stormarna fortsätta att komma. Kanske öka. Som tröst kan vi konstatera att det på olika webbplatser börjar växa fram namnsdagslistor som ska rymma alla hundratusentals namn som finns i Sverige. Så när det för sjunde året stormar  på Svendagen är  det kanske Silvar, Aleem, Evgenyevna, Zamzam, Ännike eller Ölgaard som drar in. Är du beredd? Namnen tar inte slut. Inte stormarna heller.

SKOGEN 12/2013

 

Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • ”Slopa biotopregistrering vid avverkningsanmälan”

    Skogsstyrelsen vill sluta registrera nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälningar. Det framgår av ett förslag som idag går ut på remiss.
  • Annons
  • Virkesupplägg, björk

    Ny fond investerar i Baltikum

    FINANS. Det är ont om skogs­fonder, konstaterade SKOGEN i ett temanummer om investeringar förra året. Men tidigare i somras börsnoterades svenskförvaltade Skogsfond Baltikum. 
  • ”Rangliga plantor blir fin skog med tiden”

    Kategorier: debatt, Peter Engblom
    SKOGENdebatt. Vi håller med skogsägarna om att levererade plantor inte var i fullgott skick,  men vi bedömer att de kommer att ge fin skog med tiden. Det skriver Peter Engblom från SCA Skog Norrplant i en replik.
  • Annons
  • Tv-spelskontroll styr skotare på distans

    Skogforsk utvecklar just nu en skotare som kan köras med fjärrstyrning. Som ett första steg styrs den på distans med en tv-spelskontroll.
  • Artificiell intelligens tar upp kampen mot barkborren

    Med hjälp av artificiell intelligens ska kartor tas fram som visar var risken för angrepp av granbarkborre är som störst. Kartorna kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats i början av nästa år.
  • Annons