Vem tog din nygallrade skog?

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
Gudrun, Per, Dagmar. Och i höst Hilde, Simone eller Sven. Vem tog din nygallrade skog? Snart är det slut på namn i almanackan om stormarna ska döpas efter den. Det har SMHI tydligen insett och ransonerade genom att behålla det norska namnet Hilde nyligen.

Bengt EkNorrmännen har ju trots allt fyra namn per dag att tillgå i sin almanacka. Tillsammans med Sveriges två kan det storma på Sven-dagen sex gånger innan förvirringen bryter ut på allvar.
Men förvirringen känns ändå redan runt om i de svenska skogarna. Ska vi i framtiden bara gå och plocka nedbrutna träd i stället för att själva planera skogsbruket?

Annons
Annons

I stormarnas spår växer intresset för det gallringssnåla skogsbruket. Det ger vi två exempel på i det här numret av SKOGEN. ”Om du drabbas av lust att gallra, gå bara ut och titta på beståndet när det blåser”, säger en av tvillingarna Eriksson (Anders) och pekar på ett 50-årigt sparsamt gallrat granbestånd som platsar i 1000-kubikklubben.
För det nästan gallringsfria granskogsbruket talar också nya forskningsrön. Träden i slutavverkning blir inte särskilt mycket grövre bara för att man har gallrat. (Nåja, vi skrev om sådana rön från Norge redan kring millennieskiftet, men då var tiden inte mogen.) De avverkade träden blir inte heller grövre i genomsnitt, tvärt om. Och inte blir produktionen högre genom gallring, även om man vid ingreppet tar vara på en del virke som annars skulle bli död ved.

I debatten har plockhuggning framhållits som ett stormsäkert alternativ. Men åtminstone en del av de sparsamma analyser som har gjorts på området pekar mot att träden visserligen kanske rotar sig bättre men att det tas ut av det ojämnare krontaket. Stormskadorna blir mer utspridda om nu det är en fördel.

Ingen tror väl att all gallring är mogen för historieböckerna. Träd som klarar sig får en stormfastare stamform och så kan ju  ekonomiska kalkyler se mycket olika ut. Och nästan alla vill gallra åtminstone lite försiktigt när skogen är ung. Men faktum kvarstår att gallringsskogsbruket troligen kommer få motivera sig aktivt när Föreningen Skogen nästa år har Höstexkursion hos Sydved på temat ”Tio år efter Gudrun”.

Oavsett skötselmodell så lär stormarna fortsätta att komma. Kanske öka. Som tröst kan vi konstatera att det på olika webbplatser börjar växa fram namnsdagslistor som ska rymma alla hundratusentals namn som finns i Sverige. Så när det för sjunde året stormar  på Svendagen är  det kanske Silvar, Aleem, Evgenyevna, Zamzam, Ännike eller Ölgaard som drar in. Är du beredd? Namnen tar inte slut. Inte stormarna heller.

SKOGEN 12/2013

 

Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • Mellanskog gör rekordutdelning

    Mellanskog delar ut drygt 56 miljoner kronor till sina 26 000 medlemmar. Det är den högsta utdelningen i skogsägarföreningens historia.
  • Annons
  • Magnus Ekström

    Rotpost kan öka i vår

    SÄLJFORM. För några år sedan var marknaden för rotposter och leveransrotköp glödhet. Med sjunkande timmerpriser har den svalnat rejält, men kan kanske komma igång igen i vår, säger Magnus Ekström som är skogsrådgivare på Hushållningsällskapet.
  • Byråkrati förvärrar rekryteringsproblem

    Skogsvårdsföretagen är beroende av utländsk personal men har mycket svårt att rekrytera. Situationen förvärras av valutanackdelar och segdragen byråkrati. 
  • Annons
  • Busas det i din skog?

    Har du råkat ut för problem med skador på nyplanterad skog efter skoterkörning? Kanske får du störande besök av andra fordon eller lösspringande hundar? Eller används skogen som dumpningsplats? Eller möts du av besökare som precis som du förstår att njuta av och vara rädd om skogen? Svara på Månadens fråga!
  • ”Förbjud högstubbar av gran”

    Kategorier: debatt, Björn Särnmark
    SKOGENdebatt. Hur kan Skogsstyrelsen kräva att det ska lämnas högstubbar på hyggen som blir rena yngelhärdarna för granbarkborre - har vi inte lärt av historien? Det undrar tidigare skogvaktaren Björn Särnmark i Värmland.
  • Annons