Vem kommer ni att rekrytera nästa gång?

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
KRÖNIKA. ”Precis den typen som bolagen vill ha”. Manliga studenter som satt en besvärande norm under studietiden har gått vidare till fina jobb inom skogssektorn. SKOGENs Karin Lepikko funderar över konsekvenserna.

I mars 2018 publicerade vi på SKOGEN ett öppet brev från en grupp kvinnor på Skogshögskolan. Det hade rubriken ”Från hashtag till handling”.

Annons
Annons

Där beskrevs manliga studenter som hade satt normen.

”Det handlar bland annat om härskartekniker, diskriminering, sexism, rasism, trakasserier, homosocialitet, homofobi och konservativa normer”, skrev författarna av uppropet. Enligt dem skapas en exkluderande kultur ”där inte bara vi kvinnor far illa, utan alla som önskar gå emot dessa normer”.

Dessvärre fanns även exempel på rena övergrepp i de ögonvittnesskildringar som medföljde uppropet.

Vad hände sedan? Vi vet att skolan lovade nya rutiner: lättare att anmäla missförhållanden och kurser i genuskunskap. Men hur gick det för de berörda?

Vad SKOGEN erfar har flera av de män som beskrevs i ögonvittnesskildringarna gått vidare till fina jobb inom skogsbranschen. ”De är öppna och självsäkra, precis den typen som bolagen vill ha”, säger en av dem som deltog i uppropet.

Hur ser det ut på bolaget där de börjat? Råder det noll tolerans mot  kvinnoförakt? Är det väldigt, väldigt tydligt från ledning och kollegor att den som nedvärderar sina kollegor är icke önskvärd?

Då, under ultimata förhållanden, kanske de här åsikterna göms undan av ren självbevarelsedrift.

Men det finns ett problem som inte går att komma runt. De som deltog i uppropet, andra kurskamrater och kanske deras bekanta och bekantas bekanta lockas inte till arbetsplatser där de riskerar att stöta på samma attityder som under utbildningen. ”Ingen skall behöva tolerera det arbetsklimat som vi upplevt under vår studietid”, skrev man i Från hashtag till handling.

”När vi kommer ut i arbetslivet förväntar vi oss ett starkt ledarskap av våra arbetsgivare där beteenden likt de beskrivna i uppropets berättelser inte accepteras”, skriver uppropets författare. Kommer de att bli besvikna? 

I dessa tider, när skogsbranschen stampar av iver för att rekrytera inför en spirande bioekonomi, blir alltså vissa arbetsplatser bortvalda av ett ansenligt antal skogliga människor. De verksamheterna har fått en bromskloss i sin organisation.

Men, ur ett mänskligt perspektiv finns ett annat allvarligt problem. Nämligen: de som av naturliga skäl vill undvika sina plågoandar får se sin arbetsmarknad begränsad.

Och nu finns det anledning att upprepa beskrivningen: ”De var precis typen som skogsbolagen vill ha”.

Så, alla skogliga arbetsplatser: Vem kommer ni att rekrytera nästa gång?

 

 

 

 

 

Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • Jan Hedberg

    ”Lär av Kanada – såga mer skadat timmer”

    SKADOR. I Kanada har sågverken lärt sig ta hand om insekts­skadat virke. Det kan Sverige ta efter, anser Jan Hedberg som har god kännedom om nordamerikanskt skogsbruk. Men svenska företag säger att marknaden för skadat timmer är för liten.
  • Annons
  • Gert Adolfson

    ”Biometrias styrelse ­behöver fler renodlade ­säljare”

    PARTER. Biometrias styrelse ska representera både säljare och köpare på virkesmarkanden – men de renodlade säljarna är underrepresenterade, anser Svenska kyrkan. Nu är en liten förändring i alla fall på gång.
  • Arbete med röjsåg

    Det är verktygen som ska jobba

    MOTORMANUELLT. Kristina Lagerstedt är ergonom och arbetsmiljöspecialist på ­företaget Avonova i Växjö som erbjuder företagshälsovård. Kristina möter bland annat kundföretag inom skogsvård. 
  • Annons
  • Kroppen är din bästa skogsmaskin

    MASKINFÖRARE. Det är ett segt och envist arbete att förbättra arbetsmiljön i skogen, oavsett om du gör det för andra eller för dig själv. Men det lönar sig. Och små förändringar kan i längden göra stor skillnad.
  • Han vill starta ideell brandkår

    Det var rörande att se hur vanligt folk i gummistövlar försökte ­hjälpa varandra och sprang omkring med grenar i händerna för att släcka lågorna, säger Kenneth Pellas som anser att du behövs en brandkår med större vattenkapacitet än dagens.
  • Annons