Vem kommer ni att rekrytera nästa gång?

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
KRÖNIKA. ”Precis den typen som bolagen vill ha”. Manliga studenter som satt en besvärande norm under studietiden har gått vidare till fina jobb inom skogssektorn. SKOGENs Karin Lepikko funderar över konsekvenserna.

I mars 2018 publicerade vi på SKOGEN ett öppet brev från en grupp kvinnor på Skogshögskolan. Det hade rubriken ”Från hashtag till handling”.

Annons
Annons

Där beskrevs manliga studenter som hade satt normen.

”Det handlar bland annat om härskartekniker, diskriminering, sexism, rasism, trakasserier, homosocialitet, homofobi och konservativa normer”, skrev författarna av uppropet. Enligt dem skapas en exkluderande kultur ”där inte bara vi kvinnor far illa, utan alla som önskar gå emot dessa normer”.

Dessvärre fanns även exempel på rena övergrepp i de ögonvittnesskildringar som medföljde uppropet.

Vad hände sedan? Vi vet att skolan lovade nya rutiner: lättare att anmäla missförhållanden och kurser i genuskunskap. Men hur gick det för de berörda?

Vad SKOGEN erfar har flera av de män som beskrevs i ögonvittnesskildringarna gått vidare till fina jobb inom skogsbranschen. ”De är öppna och självsäkra, precis den typen som bolagen vill ha”, säger en av dem som deltog i uppropet.

Hur ser det ut på bolaget där de börjat? Råder det noll tolerans mot  kvinnoförakt? Är det väldigt, väldigt tydligt från ledning och kollegor att den som nedvärderar sina kollegor är icke önskvärd?

Då, under ultimata förhållanden, kanske de här åsikterna göms undan av ren självbevarelsedrift.

Men det finns ett problem som inte går att komma runt. De som deltog i uppropet, andra kurskamrater och kanske deras bekanta och bekantas bekanta lockas inte till arbetsplatser där de riskerar att stöta på samma attityder som under utbildningen. ”Ingen skall behöva tolerera det arbetsklimat som vi upplevt under vår studietid”, skrev man i Från hashtag till handling.

”När vi kommer ut i arbetslivet förväntar vi oss ett starkt ledarskap av våra arbetsgivare där beteenden likt de beskrivna i uppropets berättelser inte accepteras”, skriver uppropets författare. Kommer de att bli besvikna? 

I dessa tider, när skogsbranschen stampar av iver för att rekrytera inför en spirande bioekonomi, blir alltså vissa arbetsplatser bortvalda av ett ansenligt antal skogliga människor. De verksamheterna har fått en bromskloss i sin organisation.

Men, ur ett mänskligt perspektiv finns ett annat allvarligt problem. Nämligen: de som av naturliga skäl vill undvika sina plågoandar får se sin arbetsmarknad begränsad.

Och nu finns det anledning att upprepa beskrivningen: ”De var precis typen som skogsbolagen vill ha”.

Så, alla skogliga arbetsplatser: Vem kommer ni att rekrytera nästa gång?

 

 

 

 

 

Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • ”Rangliga plantor blir fin skog med tiden”

    Kategorier: debatt, Peter Engblom
    SKOGENdebatt. Vi håller med skogsägarna om att levererade plantor inte var i fullgott skick,  men vi bedömer att de kommer att ge fin skog med tiden. Det skriver Peter Engblom från SCA Skog Norrplant i en replik.
  • Annons
  • Tv-spelskontroll styr skotare på distans

    Skogforsk utvecklar just nu en skotare som kan köras med fjärrstyrning. Som ett första steg styrs den på distans med en tv-spelskontroll.
  • Artificiell intelligens tar upp kampen mot barkborren

    Med hjälp av artificiell intelligens ska kartor tas fram som visar var risken för angrepp av granbarkborre är som störst. Kartorna kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats i början av nästa år.
  • Annons
  • Jacob Edlund, Biometria

    Kritiserade mätmetoden dominerar fortfarande

    MATRISFUB. Ett år senare har fortfarande inget av sågverken börjat använda den nya formen av topp-rot-mätning som Biometria rekommenderar. Matriserna är fortfarande kvar.
  • Baltspecial i Virkesstudion 

    I avsnitt 17 av Virkesstudion står den baltiska virkesmarknaden i fokus.
  • Annons