Var vänlig ladda om sidan
Läs vidare med Tidningen SKOGEN

Första månaden för 9 kronor eller första året för 724 kronor! Prenumerera på Tidningen SKOGEN och lås upp skogliga nyheter varje dag. I över 110 år har vi bevakat svensk skogsvård, virkesmarknad och skogsteknik.
- Tillgång till alla artiklar på skogen.se
- Digital utgåva av Tidningen SKOGEN
- Medlemskap i Föreningen Skogen
Välj det som passar dig:
Redan prenumerant?

Skogsgödsling med konventionella kvävehaltiga gödningsmedel som sprids generellt över större ytor är en sedan länge en ifrågasatt åtgärd. Orsaken är att gödningen innehåller en hög andel nitrat som lätt lakas ur och ger oönskade kväveläckage till omgivande ekosystem.
Därför blev Jonas Svensson, skogsvårdsledare hos Älvdalen, Särna-Idre, Norra Venjans Besparingsskogar i Dalarna, intresserad då Fredrik Östlund från företaget Arevo berättade om Argrow på ett seminarium.
– Det var en ny typ av växtnäring i form av granulat, alltså små kulor, som med ett vanligt planteringsrör utrustat med en doserare för granulatet tillfördes skogsplantorna vid planteringstillfället. Granulatet hamnade under plantan, på det ställe där de gör bäst nytta. Jag tyckte det verkade intressant. Särskilt när jag hörde att Argrow bland annat innehåller arginin som binds till markens partiklar och långsiktigt stimulerar och utvecklar plantans rotsystem, säger Jonas som såg en möjlighet att höja överlevnadsgraden och skapa högre tillväxt under de närmast följande åren hos de skogsplantor man sätter på talldominerade, magrare marker som Älvdalens Besparingsskog har inom relativt stora områden.
Fakta
Arginin
Skogsgödsling med kvävehaltiga gödningsmedel innehåller en hög andel nitrat som lätt lakas ur och ger kväveläckage till omgivande ekosystem. Aminosyran arginin som finns naturligt i alla träd är till skillnad från nitrat organiskt och har en positivt laddad molekyl som binds i jorden. Detta medför att kvävet, som är en förutsättning för skogsplantans tillväxt, inte sköljs bort vid nederbörd.
Då forskningsresultat visar att arginin även har en biostimulerande effekt så bidrar det till att skogsplantor är betydligt mer förtjusta i arginin som kvävekälla än i nitrat. Arginin ger därför bättre utvecklade rotsystem med mer mykorrhiza som är samspelet mellan växternas rötter och fina svamptrådar i marken vilka hjälper de små plantorna att ta upp värdefull näring som de egna rötterna annars inte kan tillgodogöra sig. Detta bidrar till kraftigare tillväxt och högre överlevnadsgrad hos skogsplantorna.
När Fredrik Östlund något senare hörde av sig och frågade om Besparingsskogen var intresserade av att prova Argrow, så beslöt Jonas att göra ett test. Resultatet blev att man under våren 2021 köpte in växtnäringen och använde det vid plantering av en provyta.
För att kunna jämföra eventuella skillnader i de ståndortsanpassade plantornas utveckling och överlevnad planterades även en referensyta utan Argrow inom det totalt cirka 38 hektar stora området.
– Jag vill understryka att vi inte gör någon vetenskaplig forskningsstudie, utan allt bygger på våra egna iakttagelser, framhåller Jonas som givit SKOGENS reporter möjlighet att följa provet.
Läs även:
Måttligt viltbete gynnar mångfald
Försiktig effekt – men stora variationer
När vi tillsammans under sensommaren 2026 på nytt besöker provytorna i trakten av Älvdalen kunde han peka på flera intressanta iakttagelser som avslöjade positiva, men även mer svårtolkade resultat.

Foto: Per Ericsson.
– Tre växtsäsonger efter planteringarna gjorde vi resultatuppföljningar på både gödslade ytor och referensytor. Det jag kan säga är att där skogsplanten fått Argrow vid planteringen såg vi en viss effekt i form av något kraftigare stambasdiameter och högre skottsträckning – men inte generellt, tillägger Jonas och visar att plantornas utveckling och tillväxt varierar märkbart på ett par av de Argrowgödslade ytor vi besöker.
En orsak kan vara att utrustningen som rekommenderades vid planteringen inte fungerade som avsett. Markfukt orsakade stopp i det rör som tillförde Argrow. Inte heller den modifierade utrustning som man senare fick från tillverkaren var problemfri.
– Det gör att jag i dagsläget är osäker på om alla plantor verkligen fått gödning och hur länge effekten håller i sig, säger Jonas.
Nytt test ska ge tydligare svar
Men det finns även provytor där den Argrowgödslade skogsplantan uppvisar en mer homogen tillväxtökning. På en av dessa är den gödslade ytan och referensytan, som planterats utan Argrow, belägna på var sin sida om en skogsbilväg. Det gör det lätt att jämföra. Och effekten av gödslingen är tydlig.
– Fast för att kunna uttala sig mer säkert om gödslingens effekter både året efter planteringen och på längre sikt behöver vi fler entydiga resultat som pekar i en riktning. Därför kommer vi redan i höst att göra ett fördjupat test och anlägga ytterligare provytor där erfaren personal planterar och använder handdoserare för granulatet. Det säkerställer att alla plantor får rätt dos Argrow vilket bör ge oss ett avsevärt bättre bedömningsunderlag, avslutar Jonas.


Skillnaderna i tillväxt och överlevnad går inte att missa. Foto: Per Ericsson.
SKOGEN återkommer med fler rapporter från proven i Älvdalen.
