"Växande skog är jordens lungor"

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Bengt Ek, Föreningen Skogen.
Jordens lungor kan finnas i Norden. Det är den växande skogen som binder koldioxid och producerar mest syre. Det sa Bengt Ek, vd Föreningen Skogen, när han talade på ett frukostmöte för riksdagsledamöter.

För väldigt många, inklusive beslutsfattare, är sambandet mellan växande skog och klimatfördelar oklart. Många tycks tro att det bästa sättet att värna klimatet är att låta all skog stå orörd. Vid ett frukostmöte i riksdagen, under finalen på klimatförhandlingarna, kunde Bengt Ek, vd föreningen Skogen, och Hans Winsa, forskningsledare Sveaskog, ta itu med en del myter.

Annons
Annons

Vill vi uppnå klimatfördelar gäller det att avverka när trädet fortfarande växer. Det innebär att regnskogen, som ofta utmålas som jordens lungor, faktiskt producerar lika mycket koldioxid som den binder, berättade Bengt Ek.

- Regnskogarna ska bevaras för att skydda arter och av en mängd olika skäl. Men det är fel att säga att regnskogen utgör jordens lungor. De är tvärt om en kolbomb som exploderar om den avverkas utan effektiv återbeskogning, sa han.

Men mest pratade han om den växande svenska skogens enastående förmåga att binda kol.

- Om ni bara ska ta med er en uppgift härifrån så är det 470 kilo. Det är forskares beräkning av hur mycket koldioxid som en kubikmeter avverkad skog hindrar att nå atmosfären.

- Och om trädet används till exempelvis trähusbyggandet, ja då binds ännu mer och framför allt minskar användningen av fossil energi, sa Bengt Ek.

- I dag byggs bara ett hus av tio med trästomme. Det borde vara nio av tio,  tillade han.

Han uppmanade också politikerna att fundera på vad ändrade klimatzoner kan innebära för naturvården. Vissa sällsynta arter trivs bäst i vissa växtzoner – med ett varmare klimat kan dagens artskydd hamna i helt fel miljö.

Bengt Ek slog också ett slag för lojalitet med fattiga länder.

-Det finns bara en handfull länder som har en välplanerad skogshushållning och vet hur virkesbalansen kommer att se ut framöver. Vi är ett av dessa länder. Vi borde kunna vara med och sprida det här tänket ute i världen.

Hans Winsa berättade att ute i Europa sjunker tillväxten i skogarna. Frankrike  och Tyskland är dessvärre avskräckande exempel.

- De skulle behöva göra som vi gjorde på 1950-talet. Avverka och plantera för att få bort den oväxande, gamla skogen som inte binder koldioxid.

Han berättade också att gödsling av skog ofta förväxlas med gödsling av jordbruk där kväve orsakar läckage av näringsmämnen. Men i skogsmarken, hävdade han, tas kvävegödslet upp effektivt. Och för allt kväve som tillförs binds mycket koldioxid.

Han betonade också att avverkning bör ske i god tid innan tillväxten avtagit.

-  Trä  fortsätter att lagra kol efter avverkning samtidigt som ni kan välja att använda det i samhället på ett klokt sätt, sa han till riksdagsledamöterna.

Magnus Oscarsson, KD, och Birger Lahti (V) hade bjudit in till mötet. Magnus Oscarsson är  bekymrad över att den bild som breder ut sig i riksdagen är "att det bästa för miljön är att inte avverka". Produktionsskogar ses som något dåligt. Det är allvarligt att många inte känner till den växande skogens klimatfördelar, anser han.

- Därför är det väldigt viktigt att hålla den här typen av möten.

Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • Avverkningarna minskar i år

    Kategorier: skogsavverkning
    De totala avverkningarna väntas landa på 91 miljoner skogskubikmeter i år, en minskning med tre procent jämfört med förra året.
  • Annons
  • Skogspodden gör hembesök hos trädförädlare

    I avsnitt 71 besöker Skogspodden Bo Karlsson, som är skogsgenetiker, på hans gård i Södra Vi.
  • De får årets Guldkvistar

    Stora Insatser för säkrare skogsarbete, kvinnligt nätverksbyggande och nationell klimatsamordning belönas med Föreningen Skogens Guldkvistar.
  • Annons
  • "Bioekonomin blir inget slukhål av virke"

    Kategorier: SKOGENdebatt, Bioekonomi
    SKOGENdebatt. Att bioekonomin kommer att orsaka ett slukhål i virkesförsörjningen sprids som en sanning. Men det är en slutsats som bygger på felaktiga antaganden, skriver Sten B Nilsson och Nippe Hylander.
  • Massafabrik

    Har botten gått ur massavedsmarknaden?

    Priserna faller, pappersmaskiner stänger. Tror du att det kommer en återhämtning, eller kommer svensk massaved att konkurreras ut när produktionen ställs om från grafiskt papper till förpackningar? Eller är våra svenska träfibrer och vår teknik oslagbara? Svara på månadens fråga!
  • Annons