Vart är svensk skogsnäring på väg?

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Sten Nilsson, svensk skogsnäring
Foto: Mattias Westerberg, SKOGEN-bild.
DEBATT. Det går väldigt bra för skogsindustrin. ”Marknaden sväljer allt” som det står i tidningarna. Men näringen utstrålar inte det självförtroende och jävlar anamma som den faktiskt borde. Professor Sten B Nilsson har funderat på varför. Läs hans tio teser!

Sten B Nilsson har tagit sig en rejäl funderare över vart svensk skogsnäring är på väg. Det har resulterat i en grundlig och underhållande genomgång som vi länkar till nedan.

Annons
Annons

Men först kort om hans tio teser:

1.Nationella skogsprogrammet –som det är väldigt tyst om

För 4,5 år sedan kom propositionen och skogens intressenter lade inledningsvis stor kraft och frivilligt arbete på processen. Sedan blev det tyst från regeringen. Den kanske viktigaste drivkraften bakom programmet var att komma över motsättningar mellan skogens intressenter. Men skyttegravarna har aldrig varit djupare och bredare.

En viktig resurseffektivisering vore att trycka på DELETE-knappen och börja om!

2. Bioekonomin, fossilfritt och andra nyttigheter. Vart tog ekonomidelen vägen i bioekonomi?

Det brukar sägas att allt som kan produceras från fossil olja kan idag produceras från cellulosafibrer. Skogsnäringen har således lyckats väldigt väl med BIO i bioekonomin men sämre med ekonomin.  Skogens gröna guld är fortsatt väldigt volymorienterat och inte värdeorienterat.

3. Skogsnäringens ekonomiska betydelse. Handelsbalansens mästare, so what? 

Utan skogsnäringens export skulle Sverige ha en negativ handelsbalans på totalt cirka 20 miljarder kronor. Detta används ofta som intäkt för skogsnäringens stora betydelse för Sverige. Men det intressanta är väl hur mycket per uttagen kubikmeter som skogen bidrar med till hemlandets ekonomi? En internationell jämförelse visar att Polen, Sverige och Finland ligger i botten.

4. Skogsbrukets lönsamhet – vad är det? 

I de flesta så kallade analyser kan vi se att virkesvärdet i relation till skogsbrukskostnaden minskat. Det har dock inte gjorts någon djupare analys sedan tidigt 2000-tal.

Är det inte fantastiskt att vi har en näringsgren med ett marknadsvärde på i runda slängar 1 000 miljarder svenska kronor – och vi vet egentligen inte vad lönsamheten är? Är det någon mer än jag som känner sig vilsen?

5. Marknadsutblick sågade trävaror

Sågverksnäringen förädlar skogsbrukets oxfilé – sågtimret. Sedan år 1900 har näringen haft goda till extremt goda år under 30 procent av åren medan 70 procent varit svåra till extremt svåra år. Detta är anmärkningsvärt uselt för en näring som utnyttjar en sådan högklassig råvara som svenskt sågtimmer. Det är speciellt uselt om man jämför med massa-och pappersindustrin som under samma tidsperiod haft 70 procent goda till extremt goda år. Således det motsatta till sågverksnäringen.

6. Marknadsutblick papper och papp

Nu är det positiva tongångar från pappersindustrin: Och visst är det så att under perioden 2010 - 2016 ökade efterfrågan på kartong. Men den ökningen har ännu inte, trots e-handeln,  kompenserat för förlusterna av produktion av grafiskt papper. Efterfrågan av mjukpapper ökar förvisso – men det sker främst i utvecklingsekonomier medan den stagnerat i utvecklade ekonomier.

7. Marknadsutblick pappersmassa

Ökningen av marknadsmassa sker främst i utvecklingsekonomier. Allra mest ökar blekt lövsulfat från södra halvklotet med råvaror som snabbväxande eukalyptus och akacia. Men det största hotet mot producenter av barrmassa för avsalu kommer från genteknik vid framställning av eukalyptus. Stora satsningar görs i Brasilien. Hur tacklar vi det?

8. Skogsindustriell ekonomi

Om skogsindustrin på norra halvklotet ska överleva så måste man börja tänka i system. Alltså: Sågverksindustrin måste lansera boende istället för plank. Och förpackningsindustrin måste fortsätta på vägen mot systemlösningar (som vissa bolag faktiskt inlett). Grafiska papperstillverkare måste sälja mediasystem istället för kopieringspapper – och så vidare.

9. Debatten om skogen ”Omgiven av idioter”

Det är många som tycker att skogsdebatten är omogen. ”Omgiven av idioter” tycks vara en vanlig inställning. Vi borde gå till botten med flera av dagens heta debattämnen som exempelvis avsättningar av skogsmark. Hur sköts tidigare gjorda avsättningar egentligen?

Och äganderätten, som ju är en förutsättning för en god samhällsutveckling, hur representativ är skogsägarrörelsens hårda, ensidiga debatt för alla mindre skogsägare?

10. Jägmästarutbildningen under isen: SLU:s styrelse och skogsfakultet SLUkhål

Det har varit darrigt en längre tid med jägmästarutbildningen. 2015 kunde man bara fylla 63 av 80 tillgängliga platser. Genom att intervjua studenter som varit ute i arbetslivet har man kommit fram till att utbildningen har stora brister, bland annat gällande kunskap om skogssektorn.  En utbredd kritik är att utbildningen inte är relevant för arbetsmarknadens krav. Kanske blir det så att näringslivet vänder sig till andra, som de anser, mer lämpade utbildningar?

Läs: På spåret: Vart är svensk skogsnäring på väg?

Om Sten B Nilsson: internationell skogskonsult och professor vid det internationella institutet för tillämpad systemanalys, IIASA i Österrike. Han har bland annat varit rådgivare till miljömålsberedningen.

 

 

Opinion
Publicerad:
  • ”Rangliga plantor blir fin skog med tiden”

    Kategorier: debatt, Peter Engblom
    SKOGENdebatt. Vi håller med skogsägarna om att levererade plantor inte var i fullgott skick,  men vi bedömer att de kommer att ge fin skog med tiden. Det skriver Peter Engblom från SCA Skog Norrplant i en replik.
  • Annons
  • Tv-spelskontroll styr skotare på distans

    Skogforsk utvecklar just nu en skotare som kan köras med fjärrstyrning. Som ett första steg styrs den på distans med en tv-spelskontroll.
  • Artificiell intelligens tar upp kampen mot barkborren

    Med hjälp av artificiell intelligens ska kartor tas fram som visar var risken för angrepp av granbarkborre är som störst. Kartorna kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats i början av nästa år.
  • Annons
  • Jacob Edlund, Biometria

    Kritiserade mätmetoden dominerar fortfarande

    MATRISFUB. Ett år senare har fortfarande inget av sågverken börjat använda den nya formen av topp-rot-mätning som Biometria rekommenderar. Matriserna är fortfarande kvar.
  • Baltspecial i Virkesstudion 

    I avsnitt 17 av Virkesstudion står den baltiska virkesmarknaden i fokus.
  • Annons