Kronfall lyft för export. En vanlig rubrik på sistone, men endast delvis sann. Sedan maj har pundet försvagats med cirka tolv procent mot kronan och britterna har klart mindre pengar att köpa reglar, bräder och plank av Sverige för. Storbritannien är Sveriges i särklass största exportland för sågade trävaror, så för skogssektorn är situationen alltså inte lika ljus som för övrig exportindustri när kronan faller gentemot euron.
Handelsavtal är i regel långsiktiga, vilket betyder att en eventuell nedgång inte syns ännu, men hoppet om stigande timmerpriser försvagas.
För pappersindustrin är situationen ljusare. Sjuttio procent av exporten går till EU-länder och kronan har även försvagats mot dollarn. Dessutom slår inte en framgångsrik export igenom för skogsägaren tillnärmelsevis i samma höga grad som för sågade trävaror. Värdekedjan är lång mellan massaved och blöjor och förpackningspapper.
Den här motsägelsefulla bilden av svensk export avspeglar sig också i SKOGENs jämförelsepriser. Köparna har inte presenterat en enda ny prislista sedan förra månaden.
Den enda ändringen i tabellerna till höger är att de finländska priserna har stigit, men det beror på den försvagade svenska kronan. De ska dessutom bara ses som en jämförelse med vad finländska skogsägare får i betalt i förhållande till de svenska. Sveriges export av trärelaterade produkter till Finland är som bekant obefintlig.
Låg mig avsluta med två händelser från våren som trots allt föder lite optimism. Först värmeverket i Värtan: En miljon ton skogsbränslen per år kommer det att behöva. Det är mycket mer skogsråvara än de flesta svenska sågverk förbrukar och i samma storlek som några av landets massa- och pappersbruk.
– Så vitt vi vet finns det ingen liknande anläggning mitt i en miljonstad. Vi hoppas och tror att Värtaverket bli en föregångare för en ny typ av energi- och logistikkoncept, sa Per Ytterberg på Fortum Värme vid invigningen.
Den andra är utbyggnaden av Södra Cells bruk i Värö som innebär att det nu blir ett av världens största barrmassabruk. Produktionen ökar från dagens 425 000 ton massa per år till till 700 000 ton. Bruket blir även ett av världens modernaste och mest energieffektiva.
Text: Lars Åkerman
SKOGEN 10/2016