Jonas Jacobsson driver konsultföretaget JJ Forestry AB som hjälper stora placerare att hitta bra investeringsobjekt.
Hur ser möjligheterna ut för små aktörer?
Det finns alltid stora möjligheter för den som kan och vill ägna egen kraft åt att sköta investeringar i skog — även om de är små.
Vilka marknader är vettiga att investera i?
Lönsamheten i en skogsinvestering är starkt beroende av att man kan förvalta investeringen på ett bra sätt. Som liten enskild investerare bör man nog välja ett land där det finns etablerade förvaltare som erbjuder vettiga förvaltningstjänster.
Om man har en ordnad förvaltning kan man investera på emerging markets, vilket är nyckeln till hög lönsamhet i skogsbruk.
Investeringar på mer mogna marknader kan inte förväntas ge någon högre avkastning. Intresset från institutionella placerare är begränsat för till exempel Sverige. Man måste nog se andra värden i att äga skog för att få ihop kalkylen där.
Vilka länder har fungerande förvaltningstjänster för den som vill ha hjälp på plats?
I Baltikum finns det några organisationer som erbjuder förvaltningstjänster — svenska Skogssällskapet, danska Hedesällskapet, brittisk-holländska Fest-Forest är de tre mest etablerade.
På Brittiska öarna har det åtminstone tidigare funnits företag som erbjudit andelar i barrskogsplantager, men erfarenheterna av dessa investeringar har varit blandade.
Vilka marknader finns för den som vill sköta skogen själv?
Då finns det många länder där man kan göra lönsamma investeringar. I sådana fall beror det mer på projekten i sig än på landet.
Men om man som privatperson inte tar hjälp av någon etablerad förvaltare, krävs det mycket personligt engagemang, egen tid och närvaro för förvaltningen. Skog sköter inte sig själv.
Annars lär man kunna köpa andelar i skogs- plantager. Kan det vara en bra investering?
Om man vill göra investeringar utanför Europa finns många företag som erbjuder andelar i teakplantager. Genomgående är dock kostnaden för dessa andelar extremt höga om man jämför med vad det egentligen kostar att köpa in mark och sköta plantagerna. Någonstans går det åt mycket pengar på vägen, och skulle det vara så lönsamt som det beskrivs i prospekten, så skulle mer normala investerare översvämma marknaden med teak från nya plantager.
Ett bättre alternativ är nog att köpa aktier i företag med stor andel skogstillgångar i balansräkningen. I Schweiz finns till exempel ett börsnoterat företag som fokuserar på justteakplantager och FSC-certifierade regnskogskonces-sioner — Preciouswood.
Utöver de företag som erbjuder förvaltningstjänster åt mindre privata placerare, finns det främst i USA ett antal stora TIMOs — Timber investment management organisations. De servar kapitalplacerare typ pensionsfonder och mycket förmögna familjer. TIMOs fokuserar i allmänhet på större objekt, men en del av dem har fonder där privatpersoner kan köpa in sig med mindre belopp.
Även i Danmark finns en TIMO — The International Woodland Company, som vänder sig till institutionella placerare. TIMOs investerar i regel både i USA och i andra delar av världen.
Jag har ännu inte sett någon TIMO som erbjuder investeringsmöjligheter för svenska privatpersoner som önskar placera mer begränsade belopp. Men det kommer säkert.
Finns det risker?
Ja, av flera slag. Utöver normala politiska och marknadsmässiga risker finns det ju även biologiska risker när man sysslar med skog.
De institutionella placerare som satsar i skog väljer oftast att hantera risker genom att investera på flera marknader. För en privat placerare är det inte lika enkelt att göra så, eftersom man ju gärna vill ha ”direktkontakt” med sitt fastighetsinnehav.
Ska man investera i mer skogsvård här hemma eller i mer skogsmark utomlands?
Man kan ju fundera över varför man idag åter talar så mycket om att det behövs mer skogsvårdsinvesteringar i Sverige. Egentligen har det ju inte hänt något som ändrar bilden av att odlingsförutsättningarna är bättre på många andra håll i världen.
Intervju: Bengt Ek