På Föreningen Skogens höstekxursion resonerade naturvårdsexperter om hur naturvården kan behöva läggas om.
— Det är dags att börja fundera på nya strategier för naturvården, sade professor Lena Gustafsson från SLU. Man skulle kunna tänka sig att reservaten får en sträckning från kusten upp mot fjällen så att växter och djur kan vandra mot ett kärvare klimat.
— Vi kanske också får pröva att aktivt flytta arter som har svårt att sprida sig tillräckligt snabbt på egen hand.
Det kan också vara dags redan nu att skapa ”framtidsbiotoper”. Det är miljöer som passar för det nya klimatet. Om man planterar ädla lövskogar längre norrut kan arter som är beroende av bok, ek eller ask hitta en biotop att få fäste i.
Samtidigt kan Sverige behöva ta ansvar för arter som invandrar söderifrån, på flykt undan ett hett klimat på kontinenten.
Alla växter och djur påverkas av klimatförändringar.
— Stannfåglar kan få konkurrens på vintern av fler ”övervintrare”, flyttfåglar som ändå stannar kvar, menade Börje Pettersson, chefekolog på Bergvik Skog.
Älgen påverkas inte så snabbt men missgynnas kanske på sikt eftersom den inte mår bra av riktigt varma somrar. Gnagarna kan i norr få kortare cykler, årscykler, som i södra Sverige.
Nu är dags att inleda en dialog mellan skogsbrukare och naturvårdare, menar Lena Gustafsson. Det finns en risk för hårda konflikter mellan traditionella naturskyddare och nytänkare. Det kan också bli en krock mellan dem som vill anpassa naturvården till förändringarna och dem som vill bekämpa förändringarna, till exempel genom att försöka röja bort nya arter som etablerar sig i reservaten.
Text: Bengt Ek