De senaste årtiondena utgör den varmaste perioden på 1 200 år, enligt forskarna som jobbat ihop med ett internationellt team.
Klimatet har varierat betydligt över århundradena. Sedan tidigare har man bland annat identifierat lilla istiden och motsatsen, den medeltida värmeperioden. Rekonstruktioner av temperaturer har baserats på trädens årsringar.
Nu har forskare använt en ny metod för att mäta och tolka trädens årsringar. Den visar att värmeperioden under medeltiden tidigare kan ha överskattats, enligt ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
– Tidigare rekonstruktioner är baserade på bredden eller tätheten på trädets årsringar. Båda är väldigt beroende av temperatur, men ibland spelar andra faktorer roll för hur bred eller tät en årsring i trädet blir, säger Kristina Seftigen, forskare i dendrokronologi vis Göteborgs universitet.
De nya resultaten stämmer bättre överens med klimatmodellerna och visar att den medeltida värmeperioden var svalare än man tidigare trott. Åtminstone i Skandinavien där de studerade träden har vuxit, uppger man.
Forskarna drar slutsatsen att dagens uppvärmning troligen ligger utanför intervallet för naturliga temperatursvängningar under de senaste 1 200 åren. Deras studie visar att temperaturerna i klimatmodellerna och den nya tidsserien från årsringarna stämmer väl överens.
– Det betyder att det nu finns två oberoende redogörelser för det regionala klimatet som ger bevis för att den medeltida fasen inte var så varm som vi tidigare trott. I stället visar båda att den nuvarande uppvärmningen är oöverträffad, åtminstone under det senaste årtusendet. Det visar tydligt växthusgasutsläppens viktiga roll för de skandinaviska temperaturvariationerna, säger Jesper Björklund, forskare i dendrokronologi på Schweiziska federala forskningsinstitutet.
Resultatet har publicerats i en vetenskaplig artikel i tidskriften Nature
Om dendrokronologi: vetenskaplig metod för att tidsbestämma trä utifrån stammens årsringar.
Om forskningsmetoden: för den nya tidsserien mätte forskarna cellväggarna hos 50 miljoner celler. Dessa kommer från 188 levande och bevarade döda tallar (Pinus sylvestris) från Sverige och Finland, vars årsringar tillsammans täcker en period av 1170 år. Utifrån dessa mätningar rekonstruerade forskarna sedan sommartemperaturerna i Skandinavien och jämförde dem både med modellsimuleringar av det regionala klimatet och med tidigare rekonstruktioner baserade på årsringarnas täthet.