Med misstanken att utbredningsområdena för olika trädslag ändras och förskjuts har forskare i tolv länder analyserat hela 126 422 skogsinventeringar från Europa och Nordamerika. Mer än två miljoner träd av 73 arter har mätts, och den svenska Riksskogstaxeringen har bidragit med data om nio trädarter.
– Vi misstänkte att träden växer bättre i vissa delar av sina utbredningsområden. Analyser av inventeringarna visar att teorierna stämde. De flesta trädarter växer bättre i de kyligare, fuktigare delarna av utbredningsområdena. Detta bevisar att klimatförändringarna påverkar skogarnas artsammansättning, säger skogsforskaren Thomas Pugh som är verksam vid både Lunds och Birminghams universitet.
I grunden göds träd av ökade koldioxidhalter i atmosfären, men på vissa lokaler slås den effekten ut av att temperaturen stiger på grund av de ökade koldioxidutsläppen. Värmen förändrar miljön för trädarten så att tillväxten och koldioxidupptaget i slutändan i stället minskar.
Ingen av de 73 undersökta arterna är allvarligt hotade, men många får kämpa i delar av utbredningsområdet, oftast där det är varmt och torrt.
Skogsforskaren Thomas Pugh är verksam vid Lunds och Birminghams universitet.Forskarna analyserade även hur träden har förändrats i antal och storlek de senaste 20 åren och fann att alla undersökta trädarter har ökat i biomassa. Träden har i genomsnitt blivit grövre under mätperioden genom koldioxidens gödningseffekt och större träd konkurrerar ut mindre.
De undersökte också om förändringarna i trädtäthet berodde på artegenskaper som torktolerans eller spridningsförmåga, men såg inte att någon enskild egenskap var avgörande.
Man fick inte heller svar på huruvida vissa trädarter börjar acklimatisera sig till klimatförändringarna. Thomas Pugh tror att konkurrens mellan arter har stor betydelse för trädens förändring i täthet.
– Antag att det finns två konkurrerande arter på samma plats, och att båda påverkas negativt av klimatförändringarna där. Om den ena arten påverkas mer än den andra kan den som påverkas mindre klara sig bättre, eftersom konkurrensen minskar. Det är min hypotes för att hjälpa till att förklara resultaten, säger han.
Det är viktigt att välja trädslag som klarar sig bra i slutet av omloppstiden, om hundra år.
Det är viktigt att ha kunskap om klimatförändringarnas påverkan när man väljer trädslag. Klimatet kommer att fortsätta förändras och trädgränserna kommer att förskjutas norrut. Skogsbruket behöver alltså anpassas till förändrade växtförhållanden, särskilt i varmare delar av landet.
Enligt forskarna är den här studien betydelsefull för både kommersiellt skogsbruk och naturvård. Den kan hjälpa skogsägare och förvaltare att fatta rätt föryngringsbeslut.
– Skogsägare behöver bra rådgivning. Det är viktigt att välja trädslag som klarar sig bra i slutet av omloppstiden, om hundra år, säger Thomas Pugh.
Han tar granen som exempel. Det går dåligt för den i den varma delen av dess utbredningsområde.
– Om fastigheten ligger där är gran troligen ett dåligt val. Ligger den i den kalla delen av utbredningsområdet kan det gå bättre. Inkludera klimatförändringen med de övriga faktorer som påverkar trädslagsvalet – som ekonomi, bonitet, viltbegärlighet med mera, säger Thomas Pugh.
Han tipsar om vad han kallar en skogsportfölj – som en aktieportfölj fast med olika trädslag i stället för aktier och obligationer. Har du en stor fastighet kan du plantera trädslag med både hög och låg risk för att gardera dig.
Beslutsfattare måste förstå vikten av grundforskning som visar hur vi ska anpassa oss.
Att plantera många trädslag minskar avkastningen, men även risken. På en liten fastighet blir valen snävare och risken högre.
Denna forskning är inte färdig, databaserna fylls ständigt på med nya observationer. Förskjutningen av trädarternas utbredningsområden kommer att synas allt tydligare i de datamodeller som används för att utforska skogarnas framtid.
Vad gäller balansen mellan snabbare trädtillväxt, större koldioxidupptag och ökad risk för klimatrelaterade skador blir resultaten allt säkrare.
Om ett par år väntas resultat som kommer att vara ännu mer värdefulla för skogsbruket.
– Forskningen hade inte varit möjlig utan skogsinventeringarna. Vi får inte glömma de hundratals personer som arbetat med att mäta de två miljoner träden. Mätningarna är avgörande för kunskapen om skogens dynamik och motståndskraft mot klimatförändringar. Beslutsfattare måste förstå vikten av grundforskning som visar hur vi ska anpassa oss, säger Thomas Pugh.