Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
I höstas presenterade Skogsstyrelsen en omvärldsanalys där myndigheten blickar ut i världen och framåt i tiden för att se ”utanför den svenska skogsbubblan och belysa skeenden och tendenser med möjlig bäring på den svenska skogssektorn”, till exempel politiska, ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer som kan påverka även vårt lokala skogsbruk.
Nu har SLU Future Forests i sin tur undersökt hur de så kallade megatrenderna i Skogsstyrelsens omvärldsanalys påverkar skogsforskning, vilka krav som ställs på framtida forskning om skogen och skogsbruket. Den rapport som Future Forests sammanställt är baserad på en workshop där forskare från olika skogsvetenskapliga discipliner och skogliga näringar diskuterade forskningsbehoven.
SLU koncentrerade sig på fem huvudteman, baserade på Skogsstyrelsens spaningar:
- Klimatförändringarna
- Digitalisering och ai
- Energiomställning och nya aktörer i skogslandskapet
- Demokrati på tillbakagång, ökad polarisering
- Ekonomisk maktförskjutning och krig i Europa
När det gäller klimatet konstaterar rapporten att politiken prioriterar andra frågor och att forskningen därför behöver forskningen öka kunskapsspridning om frågan och ”prioritera åtgärder som leder till bättre livsvillkor i framtiden”, utöver att forska kring själva klimatförändringarna.
En årlig konferens om klimatförändringens effekter och ökad insamling av data om skogens kolinlagring var två konkreta förslag som kom fram vid workshoppen.
Kring ai flaggade forskarna för frågor om huruvida de aktörer som har råd att utveckla tekniken också kommer att sätta ramar för hur den kan användas. Kommer ai till exempel att generera öppna data? En annan fråga är om och hur ai kan användas av forskningen för kunskapsspridning.
Ett scenario som forskarna målar upp är att produktion av bioenergi och vindkraft skulle kunna öka på bekostnad av traditionella skogsprodukter. I skenet av det behövs forskning kring markanvändningskonflikter, effektiv användning av biomassa och prioriteringar mellan olika användning av skogsråvara samt även metoder för kolinlagring: Hur fångar vi in kol om vi använder skogen för energi?
I diskussionerna kring punkt fyra angavs en ökad misstro mot expertis och växande polarisering mellan olika grupper som problem för möjligheterna att nå ut med kunskap och forskningsresultat. Därför betonar rapporten att inte bara forskarvärlden i sig utan även forskningsfinansiärer samt beslutsfattare måste eftersträva pluralism i kunskapsproduktionen och forskningskommunikationen.
Fakta / Forskningens utmaningar
Enligt forskarna som deltog i SLU:s workshop bör skogsforskningen ta itu med följande utmaningar:
- Sprida mer kunskap om klimatförändringarna och flytta frågan högre på agendan.
- Forska om drivkrafter bakom ai och digitalisering samt interaktionen mellan olika aktörer på området.
- Forska mer om hur energiomställningen påverkar resursfördelning och markanvändning.
- Uppmuntra pluralism i kunskapsproduktionen såväl inom forskarsamhället som hos finansiärer och beslutsfattare.
- Väcka förståelse för att forskning ofta beskriver problem snarare än lösningar.
- Gynna tvärvetenskaplighet i syfte att öka förtroendet för forskningen och minska polarisering.