Transistorn är gjord i balsaträ. Det är den första i sitt slag som kan fungera och reglera elektricitet kontinuerligt.
– Vi har visat en princip som ingen annan tidigare gjort. Förvisso är trätransistorn långsam och klumpig, men den fungerar och utvecklingspotentialen är stor, säger Isak Engquist, biträdande professor vid laboratoriet för organisk elektronik, i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.
Tänkbara tillämpningar kan vara reglering av elektroniska växter, ett annat forskningsområde vid universitetet. En fördel med att transistorkanalen är så pass stor, uppger forskarna, är att den skulle kunna tåla högre strömstyrkor än vanliga organiska transistorer vilket kan vara viktigt för vissa framtida tillämpningar. Men Isak Engquist vill betona att trätransistorn faktiskt skapades utan någon specifik tillämpning i sikte.
– Vi gjorde det för att vi kunde. Det är grundforskning som visar att det är möjligt och vi hoppas att det ska inspirera till vidare forskning som i sin tur kan leda till tillämpningar längre fram, säger han.
Transistorer uppfanns för nästan hundra år sedan och uppfinningens betydelse jämförs ibland med telefonen eller glödlampan. Idag är den en avgörande komponent i modern elektronik och tillverkas ner på nanoskala. En transistor reglerar bland annat strömmen som passerar genom den och kan även fungera som strömbrytare.
Så gick det till: För att skapa transistorn användes balsaträ. Träslagets jämna struktur utan årsringar var en förutsättning. Sedan tog forskarna bort ligninet och kvar var endast långa cellulosafiber med kanaler där ligninet tidigare varit. Kanalerna i balsaträt fylldes med en ledande plast och resulterade i ett elektriskt ledande trämaterial. Tidigare försök med transistorer gjorda i trä har endast kunnat reglera jontransport. Och när jonerna tar slut upphör transistorns funktion.
Studien har publicerats i tidskriften PNAS