Världen behöver mer än granåkrar

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
Solenergin står för 0,1 procent av Sveriges energiförsörjning. Klimateffekten av den brukade skogen är där­emot monumental, den gör oss nästan klimatneutrala. Ändå gav rapporteringen från FN:s klimatmöte i Paris intrycket att förhållandet är det omvända.

Bengt EkBengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivare

Annons
Annons

Mot den bakgrunden arrangerade Magnus Oscarsson (KD) och Birger Lahti (V) tillsammans med Föreningen Skogen under Parismötets slutspurt ett frukostmöte för riksdagsledamöter om skogen och klimatet.
Oscarsson varnade för att en bild verkar sprida sig i riksdagen att det är bäst att låta skogen stå av klimatskäl. Visst, en kubikmeter ökat virkesförråd binder ett ton kol. Men så småningom slutar skogen att växa. En kubikmeter avverkat virke motverkar ett halvt ton kol­dioxidutsläpp, och det är en process som aldrig slutar.

När skogens nytta går upp för fler kommer trycket på de brukade skogarna i Sverige och världen att öka kraftigt. Därför ägnar vi inte det här numret åt hur vi kan öka tillväxten i skogen. (Eller jo, några sidor om snabbväxare har vi med.) I stället sätter vi fokus på allt annat man kan göra med skogen. För när världen ropar på mer virkes­svällande granåkrar gäller det att även odla mer av alla andra värden.
Vad sägs om en körsbärsdal och en kärleksstig mitt i produktionsskogen? Det har Åke och Anette anlagt.
Låt dig inspireras i Ingrid Bresslers och Sofia Ernerots reportage i det här numret! Eller sälja naturvård till gruvbolag? Teresia Borgman går igenom hur det går till.

Skogen kan också användas till att skapa friska vattendrag, halsbrytande cykelstigar, spännande jakt, svindlande utsikt, stojande barn och en tummelplats för små, små sällsynta blommor och insekter. Och samtidigt kan samma skog rädda världen med ännu mer hållbara skogsprodukter, klimatkärt skogsbränsle, meningsfulla arbetstillfällen och varför inte glad integration?

I Föreningen Skogen sammanfattar vi den visionen under mottot ”Mer skog!” Kul om du delar föreningens värderingar och stöder vårt arbete. Urbaniseringen till trots är vi i Sverige fortfarande ett skogsälskande folk som njuter både av urskogar och doften från en timmervälta. Låt dig inspireras till något i det här numret av SKOGEN. Så ska vi skogsbrukare nog se till att göra vårt för att rädda världen. Med hjälp av granåkrar, kärleksstigar och nyckelbiotoper.

SKOGEN 12/2015

 

Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • Norra Skogsägarna nöjda med 2019

    Kategorier: Norra Skogsägarna
    Norra Skogsägarnas resultat för 2019 landade på 110 miljoner kronor före skatt. Det är en sänkning med 17 miljoner jämfört med året innan. ”Ett gott resultat med tanke på på världsmarknaden”, anser föreningen.
  • Annons
  • Kristina Wallertz

    Doktorsbana började med röjsåg

    PRISTAGARE. I början lockade röjsågen mer än teoretiska studier, men i dag är Kristina Wallertz är en av landets främsta forskare på snytbaggar och annan föryngringsproblematik.
  • Virkesstudion #26 – Besök på Föreningen Skogens nya kontor

    Kategorier: Virkesstudion #26
    Denna gång besöker Virkesstudion tidningen SKOGEN. Där diskuteras aktuella ämnen ur det kommande numret, som exempelvis hur den nya klassningen av massaved fungerar, med chefredaktör Bengt Ek.
  • Annons
  • Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivare

    Var  besvärlig  med  detaljerna!

    Är virkessäljare för flata i förhandlingen när de säljer sitt virke? Ja. Det tycker i varje fall många som har svarat på månadens fråga från tidningen SKOGEN nyligen.
  • Anpassad gallring ger artskydd

    Kategorier: lavskrika, gallring, artskydd
    Lavskrika behöver täta skogar om den häckar nära bebyggelse. Längre bort från husen kan den häcka i öppna skogspartier. Genom anpassad gallring kan man alltså både bruka skogen och värna lavskrikan.
  • Annons