─ Vi har förståelse för att vargen påverkar människor på olika sätt och för den enskilda människan kan påverkan vara stor, både ekonomiskt och i form av psykisk stress. På samhällsnivå finns det däremot ingen omfattande ekonomisk påverkan på verksamheter och näringar från varg säger Maria Hörnell Willebrand, chef för enheten för Viltanalys på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.
Vargförekomst påverkar inte verksamheternas som helhet så att deras utövning påtagligt försvåras ur ett ekonomiskt perspektiv. Detta gäller även de verksamheter som har mest problem med vargförekomst – tamdjurhållning, renskötsel och jakt. Vi kan till exempel se att antalet fårbesättningar har ökat det senaste decenniet, även i Mellansverige där varg är vanligt förekommande, skriver Naturvårdsverket i sin analys.
Delredovisningen utgår bland annat ifrån dagens befintliga vargstam på cirka 400 vargar.
– Till verkets försvar måste vi säga att förutsättningarna för denna rapport varit alldeles för dåliga. Men resultatet hade inte behövt bli så här dåligt. Nu verkar det som om att Naturvårdsverket inte ser verkligheten i vargområdena, säger Torbjörn Lövbom.
Torbjörn Lövbom menar att rapporten saknar de delar som socioekonomiska beräkningar ska innehålla. Bland annat finns inga mjuka värden, som upplevelser eller känslor. Han är också mycket kritiskt över att verket inte ens försökt kvantifiera exempelvis rekreationsvärdet av jakt, trots att förbundet påtalat detta.
Fotnot: Naturvårdsverket offentliggjorde i dagarna sin utredning ”Analys och redovisning av hur socioekonomin påverkas av en vargpopulation som har gynnsam bevarandestatus i Sverige”.