”Varför vill Skogssällskapet korta omloppstiden?”

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
DEBATT Varför vill Skogssällskapet att de som förvaltare ska få sköta skogen med kortare omloppstider? Jan Falck, SLU, ställer sig frågande till deras önskan om att avverka en skog som fortsatt kan bidra med ekonomisk avkastning och andra viktiga värden.

Med fastigheten Remningstorp som testobjekt har Skogssällskapet ansökt om undantag från skogsvårdslagens ransoneringsparagrafer och fått avslag. All heder åt Skogsstyrelsen! (Läs artikeln i SKOGEN 5/2016)

Annons
Annons

Nu får vi i tidningens artikel inte reda på mer än att medelvolymen per hektar är 200 skogskubikmeteter på den 1300 hektar stora skogsgården.

Det är en fin siffra som indikerar att hyggesarealen är måttligt stor, att gallringsskogen är välskött, att boniteten är hög och att det finns skog i övre medelåldern på fastigheten Men att det finns utrymme för ännu bättre skötsel.

En sådan skog kan ge ett fint årligt kassaöverskott som donatorn har skänkt till skogforskning (3 miljoner kronor under år 2015).

Har jag räknat rätt motsvarar den avkastningen ett kassaöverskott på 2 307 kronor  per hektar. Från nettointäkten från skogsavverkningarna har då skogsgårdens alla kostnader under året, som löner, vägunderhåll, skogsvård, styrelsearvoden och förvaltning, subtraherats. Det är ett fint resultat.

Men en väl skött fastighet kan leverera också andra viktiga och värdefulla ekosystemtjänster.

Skogen tjänar som klimatreglerande koldioxidfångare.

Med detta virkesförråd är ett stort kolförråd bundet i träden på fastigheten. En sådan skog binder effektivt in nya CO2-atomer varje växtsäsong – kolförrådet i skogens träd växer varje sommar.

Det finns en gyllene erfarenhet inom skogsforskningen: ju större volym per hektar i beståndet, desto högre tillväxt får man i en välskött skog.

I klimatavtalet som undertecknades i Paris lovade Sverige att sköta skogen så att den binder CO2 på åtminstone den nivå den gjort under 2000-talet. Slutsats: öka hellre än sänk fastighetens medelförråd.

Skogen innehåller värdefull biodiversitet.

Det är vanligen inte i ung- och medelålders skog de rara växterna, insekterna och djuren trivs bäst. Det är i den mogna lite grövre skogen. På flertalet biotoper är det fint med gammal skog för den som vill gynna biodiversiteten.

Skogen bidrag till människornas välfärd.

Den fjärde ekosystemtjänsten, ”Skogens sociala värden” är bäst utvecklad i den äldre skogen.

Pelarsalar med fina bärmarker är uppskattade att besöka av både ägarens familj och bygdens folk. Det är också den värdefulla skogen som turistnäringen kan slå mynt av.

Den förra ägaren, Sven Wingqvist, skrev in i donationshandlingen att fastigheten skulle skötas på ”ett mönstergillt sätt”. Och jag är säker på att denna skogsgård under mycket lång tid fått en fin skötsel.

Nu vill Hans-Jöran Hildingsson genom dispens från skogsvårdslagens ransoneringsparagrafer i grunden ändra skötselmålen eftersom han bedömer att de ”inte är moderna” på denna fastighet. Avsikten är att på sikt kunna avverka mer och tidigare på andra lite större fastigheter som Skogssällskapet sköter.

När man förkortar omloppstiden på en fastighet avverkar man inte bara skogens årliga tillväxt, utan också av det växande skogkapitalet. Det blir en stor inkomst det året, man avverkar ju flera årsavverkningar än en, men i framtiden blir årsinkomsterna lägre än när ”skogen sköttes mönstergillt."  De lågproducerande arealerna  plant- och ungskog på fastigheten blir större.  Det innebär högre skötselkostnader och mindre kassaflöde.

Jag är förvånad över att förvaltaren vill frigöra det kapital som är bundet i stående skog. Den kortare omloppstiden ger en mindre skogstillväxt och därmed lägre årlig avkastning för täckande av fastighetskötsel, löner och utdelningar till forskarna.

Hans-Jöran Hildingsson nämner i intervjun att det är dataprogrammet ”Heureka”  som gett honom impulsen att söka denna dispens från skogsvårdslagen för att under en period hugga mer än tillväxten.

Han nämner också stormfällningsrisken på fastigheter med högt virkesförråd som ett skäl till sänkt omloppstid. Det skälet kan vara relevant om fastigheten ligger i ett mycket stormutsatt läge. Men det är värt att notera att i SLU:s analys av stormskadorna efter den gruvliga stormen Gudrun var det nygallrade medelålders bestånd som främst drabbades, inte den äldre skogen. (Läs skogsfakta nr 2014:15). Ytan med skog över 80 år i Götaland ökade något under stormåret.

Skogsvårdstyrelsen biföll inte Skogssällskapets ansökan, kanske beroende på kunskap och sunt förnuft.

Eftersom ”Heureka” nu införts i flera Skogsägarföreningars skogsbruksplaner kan det finnas skäl för skogsägarna att syna planens rekommendationer noga i sömmarna.

Det kan givetvis finnas fler förklaringar till varför Skogssällskapet, som en gång planterade Hallands ljunghedar, nu vill minska virkesförråden på uppdragsgivarnas skogsfastigheter. Men de näms inte i intervjun i tidningen SKOGEN.

Jan Falck, skogsskötselexpert, SLU.

Opinion
Publicerad:

Därför vill Skogssällskapet korta omloppstiden

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Stiftelsens styrelse vill förekomma skogsskador istället för att förekommas, replikerar Svante Scherman. Foto: Bo-Göran Backström, SKOGEN-bild.
DEBATT  Replik till Jan Falck som på  Skogens debattsida ställer frågan: Varför vill Skogssällskapet korta omloppstiden?
Publicerad:
  • ”Bjud in till produktionsskogen”

    LEDARE. Med temat Öppna skogen vill vi ta fasta på att det inte behöver finnas någon motsättning mellan att bedriva lönsam virkesproduktion och vara en välkomnande värd för olika skogsgäster, skriver Johan Larsson .
  • Annons
  • Rejält lönsamhetsfall för sågverken

    Från rekordvinster till nollresutat på bara några månader. Så beskriver Danske Bank läget för vissa sågverk.
  • Forskare utvinner el ur trä

    Kategorier: träforskning, KTH
    Forskare vid KTH har utvunnit elektricitet ur trä. Effekten är anmärkningsvärd, anser de.
  • Annons
  • Därför har vi räknat som vi gjort i SKA 22

    SKOGENdebatt, SKA 22 ger, i enlighet med regeringsupdpraget, ett slags avverkningstak under vilket marknaden kan agera. Men vi välkomnar fortsatta analyser av andra aktörer. Det menar Andreas Eriksson, Skogsstyrelsen, apropå två tidigare debattartiklar om SKA 22.
  • Hyggesfria veckan är öppen för alla

    Många vill veta mer om hyggesfritt. Under nästa vecka ordnar Skogsstyrelsen därför Hyggesfria veckan med en mängd kostnadsfria seminarier online.
  • Annons