”Varför råder det brist på grov björk”?

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Finsk vårtbjörk i Hälsingland 30 år efter plantering och två gallringar. Stående virkesvolym 176 m3sk. 130 m3sk uttaget i gallringar. Beräknad slutvolym om 30 år 324 m3sk varav 308 av fanerkvalitet. Foto Synnöve Troeng.
DEBATT.  Svenskt skogsbruk har länge gjort sitt bästa för att bli av med sitt vanligaste lövträd, björken. Nu råder björkbrist och Owe Martinsson tycker att man bör fråga sig varför. 

Tidningen SKOGEN/2/2019  ägnade nästan hela numret åt lövträden i svenskt skogsbruk  men knappast något om den politik som lett fram till dagens brist på god råvara. Årligen avverkas cirka 8 miljoner kubikmeter björk i Sverige, men det är endast en liten del av detta är användbart till annat än massaved. 

Annons
Annons

Svenskt skogsbruk har under decennier gjort sitt bästa för att bli av med björken. Ända in på 1970-talet bekämpades lövträd med kemisk besprutning och enligt skogsvårdslagen accepterades björk som huvudplanta i föryngringar först så sent som på 1990-talet och då endast om det inte fanns någon tall- eller granplanta i närheten och att man kunde bevisa att det inte rörde sig om glasbjörk (vilket ofta är omöjligt att avgöra i fält). Före 1990 var det således olagligt att lämna en björk i samband med röjning. Industriskogsbruket har fört en ständigt återkommande kampanj mot björk under flera decennier.

 

PASSAR PÅ DE FLESTA MARKER

Björken passar inte lika bra på alla marker men på de flesta inägomarker som planterades med gran under det senaste 70 åren, mer än 1 miljon hektar sedan 1950, skulle björken ha passat utmärkt och gett en god ekonomiskt avkastning. Och på de flesta friska skogmarker med god bonitet trivs vårtbjörken och ger ett högt ekonomiskt utbyte tillsammans med gran. Nu är efterfrågan på välskött björk större än tillgången Så vad är problemet?

För att vårtbjörken ska utvecklas till något annat än ved krävs bättre kunskap och en attitydförändring. Björk måste röjas och gallras flera gånger och i rätt tid, dvs tidig röjning i naturliga föryngringar och gallring två eller tre gånger före 35 års ålder. 

Flera undersökningar har visat att kombinationen av björk och gran på lämpliga marker kan ge 30-35 %  högre volymproduktion under de första 50 åren jämfört med rena granbestånd (Johansson 2001). Räknar man på torr biomassa blir skillnaden ännu större. Enligt en finsk studie ökar värdet av ett blandbestånd med 200 björkar per hektar i 40 år värdet med 50 % (Valkonen & Valsta 2001). Men i Sverige är man noga med att röja bort all björk i granplanteringar. En viss förändring har dock märkts på vissa håll efter Gudrun 2005.

 

SKOGSINDUSTRIN STYR SKOGSBRUKET

I Sverige är det skogsindustrin som styr skogsbruket och inte tvärtom. Skogsskötsel, utbildning och lagstiftning har anpassats till skogsindustrins nuvarande behov oavsett vad som kan förutses komma inom en nära framtid.

Skogsindustrin hade länge inte någon användning för björk och följaktligen hade den inget värde.  Nu efterfrågas allt större mängder grov, rakvuxen och välskött björk som inte finns i Sverige mer än i mycket begränsad omfattning. Skogsbruket verkar stå oförberett. Skogsbruk är som bekant en långsiktig verksamhet. Men det verkar knappast så. Synen på björk sitter djupt i ryggmärgen på de flesta skogstjänstemän på alla nivåer. Björken har betraktats som nödvändig endast av naturvårdsskäl eller som tidigt frostskydd. 

 Björken är ett nordiskt trädslag. Björk av hög kvalitet finns i stort sett bara i Norden och västra Ryssland. I Finland har björken länge betraktats som ett värdefullt trädslag. Nu efterfrågas björktimmer till björkplywood även i Sverige och betalas med massavedspris gånger två.

Europas största plywoodindustri, Riga Wood levererar björkplywood till fordons- och fartygsindustri över hela världen och behöver stora mängder björk. Man söker efter björk inte bara i Finland och Baltikum utan i hela Norden.

 

VI SKILJER JU PÅ TALL OCH GRAN

Det främsta problemet sägs ha med logistik att göra. Man anser att det blir för kostsamt att särbehandla björktimret vid avverkning, transporter och vid industri, vilket man faktiskt ändå gör. Man skiljer ju på gran och tall. Det kan inte vara något problem att skilja på gran och björk i samma avverkning. Så det stämmer inte. En mera trolig förklaring har med skogsskötseln att göra. Hade man känt till att björken är ett värdefullt och efterfrågat trädslag, skulle man ha hanterat det annorlunda redan som ungskog och då hade avverkade volymer varit tilläckligt stora att räkna med. 

Behovet av björk i Sverige och i världen är betydligt större än tillgången. Känner svenska skogsägare till att skogsindustrin i Sverige importerar avsevärda kvantiteter björkmassaved från Baltikum och betalar dubbelt så mycket för den importerade björken, som svenska skogsägarna får för den svenska? Den svenska björken får ju industrin ändå, resonerar man.  Kan man då verkligen påstå att skogsägarföreningarna ser till sina medlemmars bästa ekonomi?

 

 

OWE MARTINSSON, docent och före detta forskningsledare vid SLU. 


 

 

 

 

 

Opinion
Publicerad:
  • ”Staten kan inte göra markägaren till motståndare”

    Centern föreslog nyligen att åldersgränsen för slutavverkning ska slopas. Det blev en tydlig markör för hur långt ifrån Miljöpartiet de står. Här förklarar Centern varför de anser att det behövs regellättnader, inte minst för att naturvården ska fungera.
  • Annons
  • "Varför är det så tyst om intensivodling?"

    Kategorier: debatt, Altinget
    Varför är det så tyst om intensivodling i kombination med ökade avsättningar för biologisk mångfald? Det undrar Nippe Hylander, Staffan Laestadius och Sten B Nilsson i en debattartikel i Altinget
  • ”Absurt tillåta skövling av skogar med fridlysta arter"

     I dag är det förbjudet för en individ att plocka fridlysta arter samtidigt som samma skogar får skövlas. Dessutom besöker myndigheterna endast fem procent av skogarna före avverkning. Det är absurt, anser Miljöpartiet.
  • Annons
  • Två män i sågskyddskläder ser på när träd fälls

    Naturvårdsgallring kan gynna mångfalden

    FORSKNING. Biobränsleuttag kan kombineras med naturvård. Ekprojektet har forskat kring naturvårdsgallring i ekrik blandskog i snart 20 år och visar att metoden kan gynna mångfalden.
  • Virkesstudion #18: ”Konkurrensutsätt virket”

    I det senaste avsnittet av Virkesstudion analyserar Carl Johan Moberg och Per Hedberg vilka effekter granbarkborren kommer att få på virkesmarknaden.
  • Annons