Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
På årets upplaga av konferensen Skogens dag var temat skogssektorns betydelse för Sveriges beredskap och att beredskap är ett begrepp med bred innebörd framgick tydligt.
Programpunkterna handlade om så olika typer av risker som geopolitisk oro och hot utifrån, naturkatastrofer, bränslebrist i kris, missbruk av öppna data – med mera.
Den sistnämnda är kanske lite oväntad. I Sverige finns en mängd öppna data, till exempel kartor över avverkningar, grundyta och gallringar, vattenkartor med mera. SLU-forskaren William Lidberg poängterade hur viktiga de är för forskningen, ”helt avgörande för innovationskraften” sade han.
Men kan till exempel öppna geodata spela en fiende i händerna? Mathias Winterdahl, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, ser risker.
– Särskilt möjligheten att kombinera den på en mängd olika sätt för få fram ny information. Antalet kombinationsmöjligheter är oändliga, sa han.
Makym Matsala som forskar vid SLU om hur Rysslands invasion påverkar Ukrainas skogar gav exempel på ett sätt att använda skog i krigstid: I Ukraina används stockar för att bygga försvarslinjer.
Han berättade också att minor och ryska drönare orsakar många bränder som leder till stora skador på skogen. Decennier av eftersatt skogsskötsel bidrar till brändernas utbredning.
Enligt Makym Matsala har Sverige ett bättre läge, med robustare skogar och utbyggt vägnät, men att staten är den främsta skogsägaren i Ukraina underlättar beslutsfattande.
– I Sverige har ni så många olika skogsägare. De måste engageras i beredskapen, sa han.
Just de privata skogsägarnas roll i beredskapen saknades också i programmet. Under lunchpausen reflekterade en anställd på Skogsstyrelsen över sin egen myndighet som har ansvar för krisberedskap när det gäller skogen.
– Jag har faktiskt aldrig hört skogsägarens roll nämnas i sammanhanget, sa hen.
Bland alla riskerna nämndes också möjligheter. Stefan Thelin från Bae Systems Hägglund som tillverkar stridsfordon ser möjliga kopplingar till utvecklingen av skogsmaskiner.
– I bägge fallen handlar det om maskiner som kör i svårframkomliga områden, komplexa maskiner med sensorer och datahantering. Det pågår utveckling av autonoma fordon samt elektrifiering hos bägge och cybersäkerhet är viktigt för båda sektorer, summerade han.
Historien lär oss att det är lätt att stirra sig blind på en kris i taget, varnade Erland Mårald, professor för institutionen för idé och samhällsstudier vid Umeå universitet. Det gäller att bygga beredskap även i lugna tider, var hans budskap. I kristider drömmer vi om att ersätta olja med skog, men vi når aldrig riktigt dit, sa han.
– Vi har mycket skog och det väcker drömmar men den används redan, sa Erland Mårald.
Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet, var mer optimistisk över möjligheterna att få fram mer biobränsle ur skogen, även i kris.
– Vi kan fortsatt öka självförsörjningsgraden av inhemsk skogsbaserad råvara men i något lägre takt, sa han.
Men, inflikade han, de samlade möjliga effekterna av EU-direktiv och regleringar kan leda till att ökningspotentialen uteblir.
Skogens dag ägde rum på Grand hotell i Stockholm i slutet av januari. Konferensen arrangeras av Skogstekniska klustret, Länsstyrelsen i Västerbotten, SLU och Umeå universitet.
KARIN LEPIKKO