Men nu syns allt fler blandskogar, där små plantor och stora furor om varandra sticker upp ur intakta mosstäcken. Det svenska folket har börjat plockhugga.
Eller är det så att det har pågått länge? Att vi bara har sett systematiskt plockhuggna skogar som slarvigt skötta? Men att fler hyggesfria skogsbrukare känner att de stolta kan stiga fram i ljuset nu? Jo, 644 000 hektar sköts hyggesfritt i Sverige, enligt Skogsstyrelsens undersökning. Det har troligen legat stilla så ganska länge. Nu tycks det ändå öka.
Forskningens och praktikens underlåtenhetssynder under ett antal decennier har lett till att de inte finns mycket handledning, trots att metoderna behövs. Många metoder: Olika för vård av mångfalden, landskapet, kulturmiljön, vattnet, marken. Och helt enkelt för att skogsbrukare gör olika bedömningar av kostnader, tillväxt och kvalitetsutveckling hos träden.
När de hyggesfria metoderna nu uppmärksammas mer igen är det kanske inte förvånande att det vinner anhängare som ivrigt kräver att pendeln ska slå över åt andra hållet – med ännu mer våldsam kraft. Såväl inom EU som hos Greenpeace ser man ett hyggesförbud framför sig. Röster höjs för att inte nöja sig med bara hyggesfritt, utan att det ska vara plockhuggning över hela linjen.
NI SLIPPER LISTAN
Nej då, jag ska inte lista allt oklokt i ett ”Ensidigt skogsbruk 2.0”. Forskningens och praktikens upptäcktsresande får efter hand bena ut när, hur och var metoderna fungerar. Men det är värt att notera att hyggesfritt kommer igen just när forskarna slår fast att gran i södra Sverige bara växer bättre än tall på de bästa markerna. När nu plockhuggning så ofta styr starkt mot granskog.
Dessutom ifrågasätts den heltäckande blädningsskogens naturvårdsnytta inom överskådlig tid på många marker, främst där skogsägarna redan har avhänt sig sina värdekärnor som hade kunna sprida mångfalden tillbaka till grannskogen.
Hur som helst behövs mer vägledning. Det blir tydligt när man ser engagerade skogsägare som försöker skikta en mycket homogen, ung granskog genom att gallra ut ett par centimeterklasser i mitten.
Ett hyggesförbud vore alltså huvudlöst, det är nog klokt att konstatera redan i detta mycket tidiga stadium av plockhuggningens återkomst. Men med det sagt, låt oss inspireras av forskare och praktiker i det här numret, där vi hälsar det hyggesfria skogsbruket välkommet ut ur garderoben igen.
UR SKOGEN 11/2021