SKOGENdebatt.

”Välkommen till vår skog”

13 september 2022 Skog och skogsskötsel är i ropet. Nu är ett bra tillfälle att visa upp skogen. Vi har gjort en skyltad slinga hos oss, välkommen att ta en runda, skriver skogsägare Göte Carlsson.

”Välkommen till vår skog”

Vad kul – skogen är verkligen i ropet. I flera insändare och artiklar samt i media i allmänhet har skogens roll ventilerats. Det är bra. Skogen är Sveriges viktigaste nettoexportör. Skogen betyder alltså jättemycket för Sverige, inte minst ur sysselsättningssynpunkt.

Det stora skogsintresset ger ett bra tillfälle att sprida och utbyta kunskap. Det gäller inte minst hyggesfritt skogsbruk, ofta kallat  kontinuitetsskogsbruk, som återkommande ventileras i insändare.

Men hur går hyggesfritt egentligen till? Det kan jag berätta lite om. Om du vill se vårt skogsbruk i praktiken går det också bra – men mer om det senare.

Vi har sedan några år använt oss av en hyggesfri skötselmodell. Vi gör det på delar av vår fastighet och främst där granskogen glesats av stormar och tyvärr också av granbarkborre. På vissa ställen uppstod också luckor. Såväl i det glesa beståndet som i luckorna kom det så småningom självsådda plantor av tall, björk, ek och gran med flera. Självklart tog vi vara på det som naturen bjuder.

Vi tog sedan ned de kvarvande träden med hjälp av skördare och skotare. I dessa luckor planterade vi lövplantor av olika arter. Det är ett lämpligt tillfälle och samtidigt roligt att prova andra trädslag för mångfaldens skull.

Vi var dock tvungna på grund av det höga vilttrycket att sätta upp Ståhlburar som skydd kring varje planta. Namnet har burarna för övrigt fått efter skogslegendaren Erik Ståhl i Blekinge.

Vår slutsats är att det går alldeles utmärkt att tillämpa hyggesfritt i skiktade bestånd, det vill säga med ojämn diameter av gran men även med andra trädslag också, som lövträd. Åldern spelar alltså ingen roll. För även ett litet träd kan vara mycket gammalt, men när det blir friställt sätter de fart att växa rejält.

Naturligtvis är sedan de fortsatta åtgärderna viktiga. Röjningen och gallringen. Jag tycker att midjeröjningen, som introducerades av Bengt-Åke Alriksson för ett antal år sedan, är en helt suverän metod. 

Vi tycker också att det är bra att använda småskaliga maskiner i gallringsskogen. Allt för att få välslutna och skadefria bestånd.

För att öka kvaliteten har vi stamkvistat sedan långt  tillbaka. Det är främst tall, Ekebobjörk, lärk och ek. Vi är också noga med att raka bort eventuella vattskott av ek. 

Det talas också om gödslingens positiva effekt för att öka tillväxten i Sveriges skogar. Vi har testat Argrow-granulat, sedan några år tillbaka. Det unika med detta gödselmedel är att det stimulerar plantans finrötter och mykorrhiza. Det gör att plantan växer snabbare och att försprånget ökar jämfört med ogödslad planta.

Vi tycker det är kul  att visa upp skogen- och prata om olika skötselmetoder. I vår skog finns utsatta skyltar som talar om vad som finns framför besökaren – och vilka åtgärder som är utförda. Allt för att underlätta för den intresserade friluftsmänniskan. Det är väldigt roligt att se att fler går vår skogsrunda 

Kanske är du också intresserad av det vi gör. Det är alltid värdefullt att dryfta synpunkter. Välkommen att höra av dig så tar vi en runda!

GÖTE CARLSSON skogsägare i Järanäs, Unnaryd.

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Eric är ny på Biometria i södra Sverige
SkogsJobb