Magnus Bäck, Foran.En hybridplan – har ni hört talas om det? Det var vad Magnus Bäck sysslade med när SKOGEN ringde. Han är sedan något halvår produktionschef inom teknik och fjärranalys på skogskonsultföretaget Foran Sverige AB. Innan dess jobbade han på Danske bank som kundansvarig.
Jo, en hybridplan är en uppdatering av en gammal traditionell skogsbruksplan genom fjärranalys som företaget gör med hjälp av bland annat Lantmäteriets flygbilder. Och nu så kompletterades alltså en skogsbruksplan med tillfälliga beräkningsrutor på tio gånger tio meter för att få rätta höjden på skogen.
Mycket it och ny teknik använder alltså det tiotal medarbetare som finns på Forans kontor i Linköping.
– Vi kan på det här sättet exempelvis slå fast krontaket på en skog och slipper det kostsamma i att göra besök på platsen. Här gör vi det alltså på kontoret i stället. Det här tror vi är framtiden. Det innebär att vi kan uppdatera skogsbruksplaner i princip vartannat år, säger Magnus Bäck.
Magnus Bäck är östgöte, född och uppvuxen på gården Kolstad strax utanför Mjölby och oj, vad han är förankrad i skogen. Farfar, far och morbror har han följt i skogen sedan barnsben på gårdens 600 hektar.
Efter skolan var det naturligt att bli skogsmästare. Parallellt gick han mäklarspåret på SLU och kunde på så sätt med tiden jobba med förmedling av jord- och skogsbruk på LRF-konsult i Norrköping.
– Men jag gjorde faktiskt ett försök efter gymnasiet att pröva något annat. Bland annat läste jag historia, men förankringen i skogen ville inte släppa. Kättingen till ankaret var för stark, så jag blev alltså skogsmästare.
Precis som hans pappa som också är också skogsmästare
Plantering, röjning och jakt är Magnus alltså uppfödd med. Det blev även sommarjobb på Boxholms skogar och Sveaskog i ungdomen.
På Kolstad har släkten i huvudsak bedrivit traditionellt skogsbruk, men en del nyfikenhet fick plats. Under 1990-talet planterade man till exempel ek, ask, lönn, lind och lärk på gamla inägor. Det var ett försök att bryta rötan som slagit rot bland granen. Planteringarna hägnades, plus gnagskydd mot rådjur och sorkar.
De här projekten var en blandning av lust och estetiska aspekter och genomfördes närmast själva gården.
– Det har gått så där med dessa nyplanteringar. Svampinfektion och frostskador hämmade tillväxten under några år. Askskottsjukan har vi dock inte sett i de här bestånden.
Men tillbaka till fjärranalyser och hybridplaner. Kommer de att betyda döden för den gamla traditionella skogsbruksplanen med besök av en planläggare?
– Nej, det tror jag inte, men de blir mycket bra komplement. Och det är de stora skogsägarna – som bolag, staten och kyrkan – som detta arbete i första hand vänder sig till. Dessa ägare har mycket liten möjlighet att på plats gå över sina skogar så ofta som vartannat år, som vi kan med våra analyser.
– Däremot kan mindre skogsägare med kanske hundra hektar åka snålskjuts på analyser som görs i närheten.
– Skogsägarföreningar kan också säkert erbjuda sina medlemmar den här typen av tjänster. I de flesta fall handlar det om att uppdatera volymer. Grundyta, det vill säga Skogsstyrelsens laserskanningar, och bonitet finns på annat håll.
Blir en skogsbruksplan dyrare nu?
– Definitivt inte, eftersom mycket arbete kan göras utan kostsamma besök i skogen. Framför allt när det gäller större arealer. Men tiden som frigörs kan, väl på plats, komma att innebära mer tid för rådgivning och förslag till åtgärder.
Vilken är den största förändringen inom skogsbranschen under dina år?
– Jag kan bara konstatera att under min tjugoåriga yrkeserfarenhet i skogen är den stigande användningen av it den stora förändringen. Och den tror jag kommer att fortsätta.
Men det sägs ju att skogens folk är ett konservativt släkte?
– Det håller jag absolut inte med om. I alla fall bland de större skogsägarna är nyfikenheten och öppenheten till förändringar stor.
Varför bytte du jobb?
– Ett steg närmare skogsbruket, på väg tillbaka skogen. Efter fem år på Danske bank tilltalade det mig att hamna i
en mindre organisation med snabbare beslut och att kunna vara med och påverka, driva bolaget framåt.
Om nu Magnus själv är väl förankrad i skogen så tycks hans fyraåriga son Gustav vara på väg åt samma håll. Han är redan med på jaktpassen, men det går hela tiden åt mycket fika.
– På lördagsmorgnarna, när jag ska upp tidigt på jakt, måste jag smyga så att inte Gustav väcks. Han behöver sova och det är klart att koncentrationen vid passen inte blir densamma med honom med.
– Min hustru Louise däremot är nog mer stadstjej och njuter mest av lugnare promenader i skogen när hon inte undervisar
i svenska.
SKOGEN 8/2016