Albert Bäckebjörk är inköpare för Holmen i Bollnäs kommun och en av dem som ser till att det plockas fram björk ur skogarna i Bollnästrakten. En del av virket håller timmerkvalitet och skickas för vidareförädling till Björkträ Timber i Arbrå (se ytterligare reportage i SKOGEN/2).
Han noterar fler rena björkbestånd i regionen nu för tiden, något som var otänkbart för bara 30 år sedan. Men majoriteten av björken som ska sågas kommer ändå ur slutavverkningar i grandominerade skogar.
– I 90 procent av fallen är det så, för att man ska komma upp i tillräcklig grovlek. Men det kan finnas timmerkvalitet i sena andragallringar också, säger Albert Bäckebjörk.
För att hitta den björk som håller timmerkvalitet krävs det att den som drar upp riktlinjerna för avverkningen tänker till på förhand och har sortimenten i bakhuvudet.
– Mycket är upp till traktplaneraren som ser att det finns björk att ta vara på. Det har inte alltid varit så, men vi har blivit duktigare, säger Albert Bäckebjörk1.
Det behövs enligt honom inte så väldigt många träd.
– Säg att du hittar 40 stycken som håller bra dimension och inte är för krokiga, då kan de vara värda att ta ut.
Skulle det visa sig att traktplaneraren inte har noterat att det finns prima björkkubb i avverkningen kan det hända att maskinförarna hör av sig, berättar Albert Bäckebjörk.
– Om vi har missat det kan förarna fånga upp och tipsa oss om att det här sortimentet finns.
Ekonomin då, är det lönt för markägaren att ta ut ett extra sortiment? Det beror på, resonerar Albert Bäckebjörk.
– Handlar det om en mindre volym spelar det inte så stor roll, men om det är en större blir det pengar. Sedan är det ju kul om det lyser i fönstren hos de små sågarna också, att det finns en marknad även för dem.
… men bolag stretar emot
Intresset för specialsortiment är stort hos skogsägarna, men bolagens inköpare stretar emot. Merjobbet kräver planering och framförhållning som de sällan har i dag, säger skogsbruksföretagaren Kent Fredriksson.
Kent Fredriksson har jobbat med specialsortiment i hela sin skogliga karriär och i det egna företaget Bergslagsgallring. Sedan ett drygt år är firman ett dotterbolag i Rundvirke-koncernen, men Kent fortsätter att jobba på samma sätt; att försöka få ut mervärde i en avverkning genom att plocka ut specialsortiment.
Ett exempel är björk som kan svarvas till plywood, vilket Arvid Björkroth på Riga Wood är på jakt efter. SKOGEN träffar båda i Frasta, en dryg mil söder om Kungsör i Västmanland, där Bergslagsgallring genomför en avverkning hos en privat markägare.
– Det roliga är att hitta russinen i kakan, säger Kent Fredriksson.
Han liknar det vid en skattjakt.
– Om jag ser att vi kan ta ut stolp, stamblock, sliper eller björksvarvtimmer förklarar jag för markägaren att så här och så här mycket mer blir det netto, jämfört med om det bara blir timmer, klentimmer och massaved, berätta han.
Genom åren har Kent Fredriksson noterat att intresset från markägarna är stort. Problemet enligt honom är att de stora bolagens virkesinköpare inte är lika intresserade.
– Merjobbet som det blir för att ta ut specialsortiment är inget som bolagen är vana vid eller har i sina rutiner. Logistiken runt specialsortiment är något som kräver planering och framförhållning, säger han.
För att hitta russinen som Kent Fredriksson pratar om är långvariga relationer med markägarna en väl fungerande strategi. Det gör det lättare att få till samordningsvinster kring specialsortiment och få lass på lastbilarna.
Vissa kunder har han tagit över efter sin far och redan på pappas tid var specialsortimenten en viktig del.
– På en mark inte så långt bort härifrån har vi relationer som går över 60 år bakåt i tiden. Det är nog rekord.