HÖSTEXKURSIONEN.

Vågar man gallra efter Gudrun?

26 november 2014 150 intresserade, de flesta medlemmar, tog sig till de halländska granskogarna för att få veta mer om gallring.

Vågar man gallra efter Gudrun?

Nygallrad granskog riskerar alltid att blåsa ner. Så måste man gallra? Nej, svarade  skogsskötselprofessor Urban Nilsson på SLU under Föreningen Skogens Höstexkursion. Men skogsförvaltaren i Halland, Anders Lomholt på Sperlingsholm, satsar tvärt om på ett intensivt gallringsprogram.

Urban Nilsson och hans kollegor har räknat på ekonomin i olika sätt att sköta granskogen. De har jämfört ”gammaldags” granskötsel – upp till sju gallringar och slutavverkning vid 95 år  – med det sätt att gallra som blivit vanligt efter Gudrun. I sådan ”modern” skötsel räknar forskarna på bara två gallringar, båda före 20 meters höjd, och slutavverkning före 27 meters höjd. Då kan skogen vara sextio till åttio år. Det är vad Sydved brukar rekommendera skogsägarna.

Men forskarna har även räknat på gallringsfritt skogsbruk. En gles men välskött föryngring får stå och växa till slutavverkning som görs redan vid 21 meters höjd.

 

– ”Modern” gallring eller gallringsfritt – det kan vara hugget som stucket, ekonomiskt sett, säger Urban Nilsson efter att ha räknat. I det gallringsfria skogsbruket får man inte ut något virke före slutavverkning. Och gallringsfritt kan ge lite mindre gagnvirke eftersom en del självgallras. 

– Men medelstammen blir betydligt grövre jämfört med vad man får ut sammantaget vid gallringar följda av slutavverkning. Och trots att ogallrad skog står tät vid slutavverkning blir de 500 grövsta träden inte mycket klenare än i gallrad.

 

Anders Lomhult
Anders Lomhult

Men på Sperlingsholms 3000 hektar skogsmark utanför Halmstad gallrar man granskogen vart femte år – just som en erfarenhet av Gudrun, då 130 000 kubik-meter blåste ner.

– Vi vill aldrig öppna beståndet för vinden, men då måste man vara aktiv i sina gallringar och inte göra för stora uttag, säger skogsförvaltaren Anders Lomholt.

Granskogen på Sperlingsholm ska normalt gallras fem gånger före fyrtio års ålder. Sedan får den växa tills den närmar sig sextio år.

– Visst ökar stormrisken efter hand och visst är storleken tillräcklig för slutavverkning redan efter fyrtio år. Men att ta den tidigt vore ekonomiskt självmord. Värdetillväxten är god, de täta gallringarna har skapat jämna årsringar och vi siktar konsekvent på kvalitetstimmer. Genom gallringarna minskar volymen i slutavverkning men vi är helt nöjda om vi får ut 600 kubik per hektar då.

 

Urban Nilsson som på Höstexkursionens förra punkt just pekat på möjligheterna att hoppa över gallringarna säger inte emot:

– Granen ger många möjligheter. Beroende på egna förutsättningar kan man räkna hem väldigt olika skötselprogram. Eftersom olika gallringsstrategier kan ge ungefär samma ekonomi kan också annat än den ekonomiska kalkylen få styra skötseln. När vill man ha pengar, hur vill man ha skogen och hur ser man på riskerna för skador?

 

SKOGEN 10/2014

 

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Paul är ny virkesansvarig på Skogssällskapet i västra Götaland
SkogsJobb