Du läser nu ett smakprov ur tidningen SKOGEN.Testa SKOGEN. Digitala utgåvor ingår»
Stina Powell har tillsammans med forskarkollegan Ann Grubbström studerat vad som hänt på jägmästarutbildningen efter upprop om sexism i samband med Metoo 2018 och uppropet Slutavverkat.
– Jag tror inte att någon i skogsnäringen egentligen vill ha det så här, säger hon.
– Även om mycket har blivit bättre på skolan så finns fortfarande en maskulin, otillåtande norm kvar. Visserligen bara hos ett fåtal, men de verkar mycket tongivande, säger hon.
Ett sätt att trakassera är dölja det genom att kalla det för skämt.
– I stunden när trakasserier sker får de utsatta kvinnorna sällan öppet stöd. Efteråt, däremot, kan någon komma fram och knacka dem i ryggen och bekräfta att ”det där var inte okej”, säger Stina Powell.
Enligt henne brister både lärare och studiekamrater när det gäller att markera.
– Läraren kanske bara har ett fåtal föreläsningar med klassen och tycker att det är någon annans sak att ta tag i. Studiekamraterna kan vara rädda för att själva drabbas av utanförskap om de säger ifrån.
– Särskilt utsatta för trakasserier verkar de som bryter mot den traditionella maskulina jägmästarkulturen vara. De kanske framför åsikter om hållbarhet, naturvård och vegetarisk kost, berättar hon.
Stina Powell forskare vid Institutionen för stad och land vid SLU, även gästforskare på Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet Naturligtvis måste skolledningen agera mot trakasserierna, anser Stina Powell.
– Det måste ske genom att ge formella uppdrag och att avsätta löner och tid till personer som arbetar med jämställdhet, säger hon.
Men allt handlar inte bara om att ropa efter ledarskap.
– Alla vi andra runt omkring måste våga vara modiga och säga ifrån, men också rikta ljuset mot vårt eget agerande i sådana här situationer. Man kan ställa sig frågan: Hur ska jag utveckla mitt eget civilkurage?
Berättat för Karin Lepikko
SKOGEN 12/2020
