SKOGEN #9 tema trädvalet

”Våga experimentera”

8 oktober Lägg inte alla ägg i samma korg. Våga prova nya trädslag, säger Harald Säll som gör precis det på sin egen fastighet i Småland

”Våga experimentera”
Harald Säll.

Låst artikel för våra prenumeranter

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa hela artikeln?

Föreningen Skogen

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.

  • Tillgång till artiklar på skogen.se
  • Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
  • E-tidning
  • Mediaarkiv
Se prenumererationserbjudanden här Köp prenumeration här

Redan prenumerant?

Prenumererar du redan på Tidningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

Harald Säll är jägmästare och lektor vid Linnéuniversitetet i Växjö och har cirka 60 hektar egen skog omkring fem mil nordost om Växjö. Där har han bland annat föryngrat med douglasgran med framgång sedan åttiotalet.

Om att douglasgran är så ovanlig i svenska skogar säger han:

– Pinsamt lite, i förhållande till det skogsland vi är.

Våga experimentera. Lägg inte alla ägg i samma korg, är hans egen filosofi och han började pröva sig fram i det som då var hans farfars egendom i början av 1980-talet.

– Jag gick på skogis då (Skogshögskolan, reds anm) och farfar och min far upplevde att jag kunde mer än dem. Så jag var väldigt delaktig och planterade flera olika trädslag, bland annat douglas, säger Harald Säll.

Första försöket planterades 1983 med proveniensen Darrington, en sydlig kustvariant som i det svenska klimatet egentligen passar bäst i Skåne och Halland.

– En väldigt sydlig proveniens, men det var det som fanns att få tag på då. De har växt på bra ändå. Jag har gallrat ett par gånger för barrmassaved och planen är att försöka att såga lite nu, säger Harald.

Han är pensionerad, men fortfarande delvis verksam som lektor i virkeslära vid Linnéuniversitetet. Han beskriver sågad vara av douglasgran som mycket fin, på flera sätt:

– Ett vackert trädslag med en fin, röd kärna. Virket är också väldigt formstabilt. Visst krymper det när det torkar, men det vrider sig inte och densiteten är högre än vanlig gran.

1997 var det dags för en större föryngring med douglasgran, av samma proveniens som 1983.

– Då planterade jag varannan douglasgran och varannan vanlig gran på bra granmark och den klarade sig väldigt fint fram till en väldigt kall aprilmånad 2013. Det kunde vara minus tio grader på nätterna och soligt och varmt på dagarna. Så höll det på i flera veckor och det gjorde stor skada. En plantering med en härdigare inlandsproveniens i närheten som var omkring fem år var helt opåverkad. Där kunde man tydlig se skillnaden i att välja rätt proveniens, säger Harald Säll.

Hans experimentlusta med alternativa trädslag har sedan dess fortsatt, framför allt efter stormen Gudrun. I dag uppskattar han att upp till 25 procent av arealen består av andra trädslag blandade med inhemsk gran, tall, björk med flera.

Viktigt att tänka om man vill testa att föryngra med douglasgran – utöver att ha koll på proveniensen – är enligt Harald att vara snabb med att få plantorna från plantskolan i marken så fort som möjligt. Hans erfarenhet är att plantorna är mindre robusta än vår inhemska gran.

– Douglas är också lite känslig för klimatskador under vår och höstens invintring. Det verkar också vara problem med fryslagring av plantorna, men där vet jag inte riktigt var problemet sitter, säger han.

Fördelarna då, varför ska man testa? Här nämner Harald egna erfarenheter som talar till douglasgranens fördel.

– Barkborren går inte på den och jag har inte sett någon rotröta heller. Den klarar hjortviltets betning ganska bra.

Vi slutar där vi började, att inte lägga alla ägg i samma korg. Enligt Harald Säll ger trakthyggesbruket möjlighet att blanda in alternativa trädslag och därmed en riskspridning, inte minst när man tar med ett förväntat förändrat klimat i beräkningen.

– Våga blanda och gallra bort det som går dåligt. Och kom ihåg att skriva ner det du gjorde och varför du gjorde det.

Ett tips är att testa på ett mindre område, säger han.

– Sätt gärna varannan planta vanlig gran eller varför inte björk eller andra inhemska arter. Jag har även en plantering från 2007 med douglas och poppel som skärm, den ser riktigt intressant ut!

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Eric är ny på Biometria i södra Sverige
SkogsJobb