Vad vill du med din skog?

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Foto: Bo-Göran Backström, SKOGENbild.
FÖRENINGEN SKOGEN KOMMENTERAR. Tänk på vad du vill göra med din skog! Många andra har synpunkter på skötsel och nyttjande. Men så länge du håller dig till reglerna så är det faktiskt du som markägare som bestämmer hur skogen ska brukas. Det skriver Marie Larsson-Stern, styrelseledamot i Föreningen Skogen, forskningschef på Skogforsk, bland annat.

Skogen med alla träd är en fantastisk och förnybar resurs. Så fort vi använder den växer den upp igen och det ofta ännu fortare än den gamla skogen. Så blir det eftersom de som äger skog har ett ansvar för att ny planteras när den gamla skogen har avverkats. På det sättet får våra barn och barnbarn imorgon det våra förfäders ansträngningar ger oss idag!

Annons
Annons

Samtidigt är skogen är en nationell resurs och många har synpunkter på hur den ska skötas och nyttjas. Men så länge du håller dig inom ramen för samhällets regelverk och andra spelregler så är det är ändå du som markägare som bestämmer hur skogen ska brukas!  Och det är viktigt att du funderar på vad du vill!

Målen med brukande är väldigt olika. Det beror på vem du är och vilka drivkrafter du har.

Driver du ditt skogsbruk som ett företag med virkesintäkter som grund eller är du på gång att köpa ut dina syskon ur familjefastigheten? Då är inkomsterna från skogen självklart viktigare än om du äger skog men har merparten av dina inkomster från annat håll.

Intäkter kan du också få om du till exempel har möjlighet att utveckla turism på ditt innehav. Eller så prioriterar du att utveckla höga natur- eller rekreationsvärden. Och ett skogsbolag har kanske inte samma tankar kring förvaltning som en kommun.

Ett vanligt slutmål för en skogsägare är grova barrträd som ger timmer. Då är det allra viktigaste att ge de små plantorna riktigt bra förutsättningar för att utvecklas. För att minska konkurrens från annan vegetation och angrepp från snytbagge behöver marken beredas för att skapa bra planteringspunkter. Studier visar att mer än 70 procent av plantorna kan dö om plantorna sätts utan markberedning och utan behandling mot snytbagge. Markberedningens positiva effekter på tillväxt har enligt forskningen visat sig bestå åtminstone de första 18 åren.

Vitala och klimatanpassade plantor liksom rätt trädslag på rätt plats är också viktigt för att hjälpa plantorna till en bra start. När plantorna vuxit till små träd blir röjning en viktig skogsvårdande åtgärd. Då kan man gynna de träd som man vill ska stå för tillväxten. Efter 50-100 år, beroende på trädslag, kan skog med stor andel grova träd avverkas och ge värdefullt timmer. Därefter är det dags att återigen anlägga ny skog.

Men de flesta har också olika mål för sitt brukande inom sin skogsfastighet.

Det är förstås möjligt att välja barrdominerade, värdefulla virkesvolymer på ett ställe och lövskogsbestånd, med andra värden, på ett annat ställe inom samma skogsfastighet.

Skogen kan alltså skötas mot flera olika, långsiktiga mål. Det viktiga är att man som markägare faktiskt bestämmer sig för vad man vill med sin skog!

Inom skogsskötselkommittén på KSLA (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien) belyser vi just nu skogsskötselns betydelse för att nå olika mål för hur skogen ska användas. Vi arrangerar därför två exkursioner under våren där vi visar hur skogsskötsel skiljer sig åt när olika mål och förutsättningar styr verksamheten.

Läs gärna vidare på www.ksla.se och anmäl dig om du är intresserad av att följa med!

 

Marie Larsson-Stern

Styrelseledamot Föreningen Skogen

Ordförande i Skogsskötselkommittén på KSLA

Forskningschef på Skogforsk

 

 

Publicerad:
  • ”Rangliga plantor blir fin skog med tiden”

    Kategorier: debatt, Peter Engblom
    SKOGENdebatt. Vi håller med skogsägarna om att levererade plantor inte var i fullgott skick,  men vi bedömer att de kommer att ge fin skog med tiden. Det skriver Peter Engblom från SCA Skog Norrplant i en replik.
  • Annons
  • Tv-spelskontroll styr skotare på distans

    Skogforsk utvecklar just nu en skotare som kan köras med fjärrstyrning. Som ett första steg styrs den på distans med en tv-spelskontroll.
  • Artificiell intelligens tar upp kampen mot barkborren

    Med hjälp av artificiell intelligens ska kartor tas fram som visar var risken för angrepp av granbarkborre är som störst. Kartorna kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats i början av nästa år.
  • Annons
  • Jacob Edlund, Biometria

    Kritiserade mätmetoden dominerar fortfarande

    MATRISFUB. Ett år senare har fortfarande inget av sågverken börjat använda den nya formen av topp-rot-mätning som Biometria rekommenderar. Matriserna är fortfarande kvar.
  • Baltspecial i Virkesstudion 

    I avsnitt 17 av Virkesstudion står den baltiska virkesmarknaden i fokus.
  • Annons