Maria Elfström, Upplands-Bro kommun
Naturkultur är kanske en möjlighet men jag vill först studera andra hyggesfria metoder innan vi bestämmer oss.
Skogsbruket i kommunen bedrivs inte hyggesfritt, men tätortsnära – till skötselmålen vi satt upp hör blandskog och flerskiktat. Vi har ärvt en hel del granåkrar från 60-talet med eftersatta gallringar som vi börjat ta itu med. Vi måste nog börja om snarare än att utveckla de skogarna. En granskog som stod nära väg högg vi bort och planterade gran, tall och lärk. Löv tillkommer av sig själv.
Erik Håff, skogsförvaltare på Järfälla kommun
Vi har lite plockhuggning. Men det måste öka, det är bara ett lag som går manuellt. Som i många kommuner är skogen eftersatt, man har låtit den stå mer eller mindre orörd.
Mycket är gammal granskog som lokalbefolkningen inte besöker. Vi prövar nu att göra den tillgänglig genom att gallra och hugga upp luckor. En del blåser ner och så blir det mer luckor. Där kan den nya blandskogen växa upp. Men den gamla granskogen är inget idealiskt utgångsläge. Och blåser det ner för mycket genomhuggen granskog får man ju kritik för det…
Sara Ström, Haninge kommun
Jag arbetar bara med den riktigt tätortsnära skogen, den som är allra närmast bebyggelsen. Där spelar intäkterna från virket egentligen ingen roll för vilka träd som ska avverkas.
Oftast handlar det om att folk vill ha bort träd för ljuset eller utsikten. Jag får gå runt och titta och titta ur olika vinklar och aspekter. För att spara träd som innevånare i kommunen vill har bort kan jag åtminstone stödja mig på att vi har en policy att värna tallarna.