Vad får maskinförarna att trivas?

Bild för Annika Perslid Written by Annika Perslid On the
De senaste 10–15 åren har skördare och skotare fått väsentligt bättre förarmiljö och driftssäkerhet. Att köra skogsmaskin idag kan vara rena drömjobbet för den maskinintresserade.

Ja, av alla maskinarbeten som finns inom de areella näringarna (väg/anläggning, jordbruk, gruvindustri, skogsbruk etc) är förararbetet i drivningsmaskinerna egentligen ett av de allra mest attraktiva. Det är högkvalificerat, mångsidigt och varierande samt upplevs av utövarna som fritt och naturintimt.
Men under det senaste decenniet har det också skett försämringar som drabbar maskinförarna. Dit hör bland annat ökad ensamhet på arbetsplatsen, långa arbetsresor, minskad variation, besvärande skiftgång, ökad prestationspress och svag löneutveckling. Sådana försämringar i organisationsmiljön har bidragit till vantrivsel och avhopp från yrket samt svårigheter att rekrytera unga människor.

Annons
Annons

Med hjälp av egna och andras intervjuundersökningar har jag gjort en enkel checklista för en diagnos av organisationsmiljön för ett drivningslag. En diagnos som man sedan kan använda för att sätta in förbättringar.
Checklistan här nere till höger omfattar fyra faktorer som har visat sig viktiga för maskinförarnas trivsel och som alla är direkt påverkbara av produktionsledningen.

• Arbetsresans längd. Långa arbetsresor ger extra tröttande arbetsdagar och inkräktar på fritiden. Det kan bland annat medföra att man inte orkar träna för att förebygga belastningsskador. Enkel resväg på 10-15 mil förekommer i intervjumaterialet. Alternativet att övernatta i koja är sällan positivt (om man  inte är osams med sambon).
• Objektens storlek och koncentration. Små och spridda objekt innebär ensamhet för maskinförarna – skördare och skotare är då sällan samtidigt på trakten – och kostsamma förflyttningar för entreprenören.
• Skiftform. Raka tvåskift accepteras med vari-erande motvilja. Viss överlappning vid skiftbytet innebär kontakter och inslag av uppgifter som bidrar till variation i arbetet. Enkelskift dagtid föredras av de allra flesta och är bäst för hälsan.
• Kontakt med produktionsledaren. Täta   byten av produktionsledare eller enbart elektroniska direktiv kan dra mot diagnosen ”mycket dålig”, medan en ”mycket god” kontakt präglas av mångårig arbetsrelation, tät personlig kontakt och lyssnande ledning. Hur professionellt entreprenören hanterar sina anställda varierar stort. Det har stor betydelse men är svårt att mäta. Fåmans familjeföretag, med ett par familjemedlemmar som kör, kan ha ett gott klimat.

Den här modellen kan vara ett komplement till företagens enkät- och intervjubaserade personalundersökningar, till exempel för en nytillträdd produktionsledare som snabbt vill få ett grepp om trivselnivån hos arbetslagen.

När det gäller upplevelsen av enskilda faktorer förekommer naturligtvis individuella undantag. Det finns till exempel de som gillar tvåskift bättre en enkelskift dagtid för att det passar deras privatliv. En del föredrar ensamjobb före kontaktrika arbeten.

Poäng 1 2 3 4 5
Faktor                 
Arbetsresans längd enkel väg Ofta > 1½ tim alt. övernattning   Mestadels 1/2–3/4 tim   Sällan > 20 min
Objektstorlek och objektkoncen-
tration
Mkt små och mkt spridda objekt       Mkt stora el. mkt koncentre-
rade objekt
Skiftform Rakt tvåskift    Överlapp ca   1 tim en dag
i veckan
Överlapp 1/2–1 tim per dag   Enkelskift
dagtid
Kontakt med produktions-
ledaren
Mkt dålig
 
      Mkt god

De olika faktorerna kan poängsättas med tabellen. Om en maskinförare har ett arbete som ger en mycket låg poängsumma, säg 4 till 7, och ser att en vän som kör maskin i den ”gula sektorn” tjänar några tusen mer i månaden på ett dagtidsjobb är jobbyte lockande. Men det kan också vara så att god förarmiljö, stort maskinintresse och hög upplevd frihet i jobbet gör att en invand maskinförare ändå trivs hyggligt. Särskilt om lusten att bo kvar i bygden är stor och alternativa jobb saknas. Man utvecklar en livsstil och står ut med de dåliga inslagen.

I arbetslag med höga poäng (15–20) kan trivseln, enligt mina intervjuundersökningar, vara mycket hög trots hög prestationspress och kraven på maximal tid vid ”spakarna” året runt.
I en e-postenkät, utförd av Skogsmaskinföretagarna (SMF) och tidskriften ATL i vintras hade nära hälften av SMF:s 590 svarande anställda maskinförare ”allvarligt funderat på att sluta”. Jag hävdar att en majoritet av dessa hamnar i poängintervallet 4 till 7 enligt checklistan.
Kortsiktigt kan man alltså uppnå förbättringar genom att lägga mera vikt vid att korta arbetsresorna, koncentrera arbetsobjekten, ge viss överlappning vid skiftbytet och förbättra produktionsledningen. För att mera långsiktigt hålla kvar de avhoppsbenägna och locka unga människor till branschen, krävs dock sociala och tekniska innovationer som förändrar organisationsmiljön mera genomgripande.

Bengt AgerText: Bengt Ager
Före detta professor i skogsteknik och arbetsvetenskap

 

 

SKOGEN 9/2013

 

 

Publicerad:
  • Rådig timmerbilsförare räddade tvååring

    När timmerbilen inte gick att stanna styrde han över den tvååriga flickan som klarade sig utan skador. Nu prisas föraren för sin insats.
  • Annons
  • Ny film om förväntningarna på skogen

    ​​​​​​​Skogen – räcker den?  Så heter en ny film om när förväntningar på skogen växer snabbare än träd.
  • Rekordresultat och vd-byte

    Kategorier: Mellanskog, Fredrik Munter
    Skogsägarföreningen Mellanskog redovisar rekordresultat och har utsett ny vd.
  • Annons
  • Utbildningssatsning lär markägare mer om jakt

    Många markägare har frågor om jakt och vilt. Därför lanserar nu LRF ”Fakta på bordet” , en sajt med utbildningsmaterial tänkt att användas på möten över hela landet.
  • Nätpublicering överklagas

    Södra bistår nu berörd markägare med att överklaga den dom som gav Skogsstyrelsen rätt att publicera avverkningsanmälningar på nätet.
  • Annons