Vad blir nettot?

28 februari 2011 Hur mycket pengar ger avverkningen? Med hjälp av SKOGENs jämförpriser kan varje skogsägare få en fingervisning om var intäkterna bör ligga. Kom bara ihåg att de ofta förekommande premierna och marknadstilläggen inte är medräknade i tabellerna!

Men lika viktig för nettot är avverkningskostnaden. Håll koll på den om du är skogs-ägare! Om du har bra koll på vad som påverkar kostnaden kan du också minska den – och förhandla om vilken kostnad ni ska skriva kontrakt på.

Hur hög är då avverkningskostnaden? Ett enkelt svar är 88 kronor per kubikmeter (fub). Det är i varje fall den genomsnittliga faktiska kostnaden för en slutavverkning med medelstammen 0,35 m3fub, 400 meter till bilväg och normala terrängförhållanden i Mellansverige. Det har Lantmäteriet räknat ut i sin undersökning ”Skogsbrukets kostnader 2010”.
Men varje avverkningstrakt har naturligtvis sina speciella förutsättningar som i sin tur påverkar kostnaden för avverkningen.

I norra Sverige är kostnaderna en aning högre och i söder lite lägre. Det beror främst på att skogen generellt sett är grövre i vår södra landsände jämfört med den norra. Avgörande för kostnaden är alltså medelstammens volym, alltså den genomsnittliga volymen hos de avverkade träden.

Skogforsks årliga undersökning ”Skogsbrukets kostnader och intäkter” redovisas i Resultat nr 7-2010. Där landar man på 84 kr/m3fub i söder med en medelstam på 0,40 m3fub, och 96 kr/m3fub i norr med medelstammen 0,23. Båda gäller slutavverkning. Snittet i Sverige blir då kring 90 kr vilket ligger nära Lantmäteriets 88 kronor som alltså bör vara en bra utgångspunkt i dina överslagsberäkningar. Sedan finns det ju faktiskt även grov skog i norr och klen i söder.

Avverkningskostnaderna, eller drivningskostnaderna som de även kallas, är enkelt uttryckt uppbyggda av skördarens kostnad för att avverka träden och skotarens för att köra virket till bilväg. Till detta tillkommer också kostnader för maskinflytt och resor, men även lite indirekta kostnader för till exempel risning av basväg, för att skapa utrymme vid avlägg, flytta kojor med mera.

De två viktigaste faktorerna som styr avverkningskostnaden är grovleken på träden som avverkas och hur långt virket måste skotas för att kunna läggas upp vid bilväg. Grov skog nära väg medför naturligtvis lägre kostnader än klen skog långt från väg. Områdets storlek, virkesvolym per hektar, underväxt, ytstruktur, lutning och antal uttagna sortiment är några andra faktorer som påverkar kostnaden. En stor trakt med hög volym per hektar, klenkvistiga träd och sparsam underväxt på plan och blockfri mark ger hög produktion för maskinern. De fasta kostnaderna slås då ut på en stor volym vilket tillsammans gör kostnaden per kubik lägre.

Eftersom medelstam är ett centralt begrepp när det gäller avverkningskostnader så är det viktigt att förstå vad det faktiskt är, inte minst när du diskuterar med din virkesköpare. Medelstammen beräknas genom att den totala volymen som avverkas divideras med antalet träd som avverkats. Detta bör ej förväxlas med medeldiameter som brukar vara angivet i skogsbruksplanen. Den anges ofta i centimeter och är den ungefärliga diametern på snitträdet i beståndet, mätt i brösthöjd.

Om du vill du få stenkoll på skogsbrukets kostnader från norr till söder kan du själv förkovra dig i Lantmäteriets rapport ”Skogsbrukets kostnader 2010”. Den kan du enkelt ladda ner på deras webb. Gå in på www.lantmateriet.se.

Text: Andreas Jansson

SKOGEN 2/11

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Eric är ny på Biometria i södra Sverige
SkogsJobb