Hundra år av undran: 

Vad är natur? 

13 januari Natur väger tungt. Natur måste skyddas och vårdas. Men exakt vad betyder natur? Det beror på vem du frågar – och när. 

Vad är natur? 
Efter andra världskriget, i slutet av fyrtiotalet, började synen på naturvård och kulturlandskap förändras. På bilden: Urskogsartad tallskog, cirka 200 år gammal, i Hamra kronopark 1948. Foto: F Aminoff/SKOGENbild

Låst artikel för våra prenumeranter

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa hela artikeln?

Föreningen Skogen

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.

  • Tillgång till artiklar på skogen.se
  • Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
  • E-tidning
  • Mediaarkiv
Se prenumererationserbjudanden här Köp prenumeration här

Redan prenumerant?

Prenumererar du redan på Tidningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

Mycket av dagens skogsdebatt cirklar kring begrepp som naturskogar och naturnära skogsbruk – men de är ganska vaga och oklart definierade. I Bryssel sitter kanske någon i detta nu och funderar över hur man ska tolka dem i anknytning till EU:s skogspolitik. 

I Lund sitter helt säkert en historiker och funderar över hur innebörden av begreppen natur och naturskydd har förändrats över tid. Jimmy Jönsson är forskare vid Lunds universitet med inriktning på miljö-, teknik- och vetenskapshistoria och främst med fokus på kopplingar mellan vetenskap, politik och skogsbruk under 1900-talet. Han tar oss med på en tidsresa med tre nedslag i början, mitten och slutet av det förra seklet. 

Vi börjar 1909. 

– Det var ett märkesår. Då bildades både nationalparker och Naturskyddsföreningen och vi fick en naturskyddslag. Tecken på att det händer saker, säger Jimmy Jönsson. 

Jimmy Jönsson är forskare vid Lunds universitet. Foto: Sara Engdahl .

Intresset för naturen triggades av industrialiseringens framfart, berättar han. 

– Den började göra synliga avtryck på naturen. Nu skulle den skyddas från mänsklig påverkan. 

De människor som såg sig manade att organisera sig för naturens bästa kan beskrivas ganska enkelt: 

– Det var en elit av manliga, ofta naturvetenskapliga akademiker från Uppsala och Stockholm. Det var ett litet gäng och de satt inte bara i naturskyddsföreningar, de hoppade runt på poster i turist- och skogsvårdsföreningar. 

Då, i 1900-talets början, omhuldades en syn på naturen som något orört, en bit av fosterlandet som skulle bevaras likt ett museum för framtiden. Ordet natur stod ensamt, utan att kopplas till vare sig kultur eller miljö. 

Om vi gör ett ganska stort hopp till tiden efter andra världskriget har intresset för kulturlandskap däremot börjat spira, det vill säga människans inverkan på skog och mark. Från nu börjar ett smygande miljöintresse också att växa för att slå igenom på allvar på 1960-talet.  

– Man brukar prata om ”the great acceleration” efter andra världskriget. Alla kurvor pekar uppåt, säger Jimmy Jönsson. 

Växande konsumtion och produktion satte spår i luft, mark och vatten. Många känner nog till att surt regn och stora kalhyggen tog plats i miljödebatten. 

Här började också något som vi kan se även i dag: Många olika människor tyckte till om skog och natur. Ökad demokratisering gjorde att fler höjde sina röster. 

Det, berättar Jimmy Jönsson, märktes på Naturskyddsföreningen som gick från en mer elitistisk sammanslutning till att bli folkligt förankrad. En liknande resa hade turiströrelsen gjort betydligt tidigare.  

Från 1980- till 1990-tal breddas begreppet natur väsentligt. 

– Det kom ett knippe medvetet formulerade begrepp som hållbar utveckling, biologisk mångfald och global uppvärmning. 

I dag kan vi knappast diskutera skydd utan att nämna miljö och klimat. Människans inverkan vävs alltid in.  

Ett modernt begrepp är också antropocen. Här åsyftas en ännu inte tidsangiven geologisk epok där människans påverkan på jordens landskap, ekosystem och klimat är central. 

– Under tidigt 1900-tal var det som om människan stod på scen och naturen var i bakgrunden. Nu, när vi pratar om antropocen, hör människa och natur ihop som två delar i en helhet, säger Jimmy Jönsson. 

Medan synen på natur förändras tycks knäckfrågan vara konstant: Hur definieras natur? Det är fortfarande svårt att säga om en bit mark är natur- eller kulturmark, påpekar han. 

Men en sak är lättare än förr, nämligen att föra en diskussion om ords innebörd. 

– Nu för tiden diskuteras ord, begrepp och fackterminologier i mycket högre utsträckning än vid 1900-talets början. Detta helt enkelt för att vi lever i ett mer intensivt medielandskap med långt fler verksamma aktörer. 

Artikeln är ur SKOGEN 12/2024 med tema skogshistoria.

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Lars återvänder till Naturskog
SkogsJobb