Trots att virket är hårt och anses väldigt vackert används det sällan av industrin. Man kan dock hitta köpare till större partier utomlands. Svenska köpare är oftast slöjdare.
Södras lövskogsexpert Anders Ekstrand har tio rönnar som han har röjt och gallrat fram i sin egen blandskog. De är uppåt 18 meter höga och stamkvistade sju till tio meter upp. Nu är de 15 centimeter grova, men Anders hoppas på 25 till 30 i slutdiameter.
Foto: Anders EkstrandViltet älskar rönnens alla delar, så det är svårt att lyckas med virkesodling. Den blir också ofta flerstammig.
– Tar man bort stammar kommer det som regel bara fler, det bildas flera skott från var och en av de borttagna stammarna. Detta är ett stort problem om man vill odla rönn för kvalitetsvirke, säger SLU-professorn Jens Peter Skovsgaard.
Hade det funnits efterfrågan hade man kunnat odla den i inhägnade blandbestånd.
I rena bestånd trivs den oftast inte. Jens Peter Skovsgaard berättar att det finns rena rönnbestånd i tre proveniensforsök i Västerbotten och i två landskapslaboratorier i Skåne. Man kan tydligt se att rönnen trivs bättre i blandskog. I proveniensförsöken jämför man rönn med andra trädslag och testar även omkring hundra svenska frökällor av rönn.
Rönnens fördel är att den klarar kärvt klimat och näringsfattig jord. Rotsystemet är både djupt och utbrett, vilket gör den till ett stormfast träd som gärna växer i berg och backar.
Trädet växer fort i ungdomen, men växtkraften avtar snabbt. På det stora hela är den långsamväxande. Den avverkas redan vid 40-50 år. När rönnen blir gammal eller om stammen blir för tjock utvecklas stamröta. Den kan även bli ihålig. Man kan hoppas på 30 centimeter i slutdiameter, i sällsynta fall mer.
Misslyckas du med virkesodlingen får du trösta dig med att du har ett av skogens vackraste och för djurlivet mest värdefulla naturvårdsträd i din skog.
Läs mer som inloggad medlem:
Tips – Odla och så rönn
SKOGEN 9/2020