Vackert om brand som viktig naturvård

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Vackra bilder och raka fakta. Nu finns Leve Taigan, en fängslande informationsfilm om kontrollerad naturvårdsbränning. Du kan se den här på skogen.se.

Den 25 minuter långa filmen visar brinnande skog i trygga händer. Den 25 januari hade den världspremiär på Naturum Dalarna i Siljansnäs.  Det är en vacker film med sällsynt sug i bilderna.

Annons
Annons

Lite förvånande visar det sig att filmen hade en nollbudget. Det berättar Andreas Öster, skogsvårdskonsulent på Skogsstyrelsen och expert på naturvårdsbränning. Han gjorde den tillsammans med kommunekolog Jacob Wallin som höll i kameran, klippte och producerade..

– Han besökte mig när vi genomförde en naturvårdsbränning på natten. Han tog så väldigt fina bilder. Sedan bestämde vi oss för att göra en inspirations- och informationsfilm. Vi höll på med den på fritiden i tre år, säger han.

I filmen visas säkerhetsarbetet kring de kontrollerade bränder som främst görs i tallskog. Forskare berättar om nyttan. Hur en dags brännande gynnar skogslevande arter i hundra år framöver.

– Det viktigaste budskapet är att det inte ”bara” är brandberoende arter, som exempelvis brandnäva,  som gynnas. Den döda veden som finns kvar gynnar många andra, som slaguggla och en armada av insekter vedsvampar, lavar och mossor, ja hela dödvedssamhället, säger Andreas Öster.

Det finns en del missförstånd om naturvärdsbränningar, anser han. Man blandar ihop de med katastrofbränder som åtminstone tillfälligt förgör allt i sin väg.

– Vi anpassar branden efter markskiktet. Många träd överlever branden, andra dör vartefter. Men framför allt brandpräglas tallen, det ger på lång sikt hård död ved som har en enorm utdöendeskuld i skogslandskapet. Det är ett av de absolut viktigaste substraten i den boreala skogen. Men elden är också väldigt viktig för föryngring av asp, sälg och vårtbjörk, säger han.

En annan missuppfattning är att detta är en syssla för ”machopersoner, kanske med intresse för pyromani”, säger Andreas Öster med viss ironi.

– De som är med är naturvårdsorienterade människor med stort tålamod som vill göra en insats. Det är ganska långtråkigt att vara brandvakt.

Själv brukar han jobba med mellan tio och femton bränder per sommar.  Det krävs noggranna förberedelser men själva brännandet tar inte mer än en dags intensivt arbete. Sedan efterbevakas området tills ingen rök setts på två dagar.

– Men det arbetet är lågintensivt och kräver inte lika mycket folk, säger han.

I dag görs naturvårdsbränningar främst hos stora FSC-certifierade skogsägare. Men även länsstyrelsernas bränningar har ökat  i omfattning.

Ofta handlar det om områden på 20- 60 hektar. Men egentligen finns ingen undre storleksgräns.

– Jag önskar att fler ansökte om att naturvårdsbränna. Framför allt borde det privata skogsbruket kunna göra mer. Man kan söka ekonomomiskt stöd och rådgivning genom Skogsstyrelsen,  säger Andreas Öster.

– Vi behöver elda mer i skogslandskapet och framför allt i rätt områden, det vill säga marker med brandhistorik och artfynd, tillägger han.
 
Se filmen här!

 

Fakta: Filmen har sålts till projektet Life Taiga som drivs under åren 2015- 2019 och och ska genomföra  120 kontrollerade bränder i Sverige. Life-Taiga, med EU och Naturvårdsverket som finansiärer, är ett av de hittills största projekten i sitt slag och omfattar 100 miljoner kronor över fem år. Det är en del av EU:s och länsstyrelsernas arbete för att hjälpa utrotningshotade arter och deras nödvändiga livsmiljöer. I projektet samverkar länsstyrelserna i 14 län: Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Gävleborg, Dalarna, Värmland, Örebro, Västmanland, Södermanland, Östergötland, Jönköping, Kalmar och Kronoberg. Mer om Life Taiga-projektet här

 

 
Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • Aska skyddar mot snytbagge

    Snytbaggar vill inte gnaga på skogsplantor som tagit upp ämnen från aska, visar ny forskning.
  • Annons
  • Tjäderärende prövas i Högsta domstolen

    Ett ärende rörande en avverkning som stoppades på grund av tjäder kommer att prövas av Högsta domstolen.
  • Klimatförändringar minskar kolbindning i regnskog

    ​​​​​​​Klimatförändringar kan minska regnskogens förmåga att binda koldioxid. Fotosyntesen i bladen fungerar sämre vid ökad hetta, enligt en ny avhandling från Göteborgs universitet.
  • Annons
  • Nytt nummer på gång!

    Vilken dag som helst får prenumeranterna SKOGEN 9/2022 i brevlådan – men redan nu finns nya numret tillgängligt i digital form. För både prenumeranter och alla andra. Temat den här månaden är Natur- och viltvård.
  • Forskarupptäckt kan göra träd torktåliga

    Vid studier av lignin gjorde forskare en upptäckt som kan användas för att göra träd mer motståndskraftiga mot torka.
  • Annons