Sten B Nilssons (SBN) skrift, Systemskiftet i Skogen, ger en utmärkt bild av skogsbranschens nuvarande KAOS. Han gör en genomgång av intressenter, konflikter och politikernas avsaknad av både mål, medel och direktiv till sin styrande och övervakande myndighet Skogsstyrelsen. Även EU:s inblandning berörs. Men det är en grupp intressenter som SBN inte beskriver speciellt väl. Jag saknar skogsägarna.
För att förstå skogsägarnas läge idag krävs en genomgång av de olika skogsägartyperna som grovt räknat består av statens Sveaskog och storskogsägarna som har ägarkoppling till skogsindustrin och kontroll över dess råvaruförsörjning. Dessa storskogsägare, som Svenska kyrkan, pensionsfonder och några privata ägare, har tillräckligt stort skogsinnehav för att själva ha en komplett professionell organisation för skogsbruket.
SMÅSKOGSBRUKET – DET BÄSTA SKOGSBRUKET
Och så har vi då småskogsägarna. De som äger 50 procent av skogsmarken och som är cirka 300 000 till antalet. Av dem är ungefär 100 000 är organiserade i tre skogsägarföreningar varav Södra, den största, har egen skogsindustri. Cirka 200 000 mindre skogsägare är oorganiserade.
Det är allmänt omvittnat att det är i småskogsbruket som det bästa skogsbruket sker med hänsyn till biologisk mångfald, kolsänka, självföryngring, död ved, lokal sysselsättning och skattekraft. Allt detta tack vare ägarnas personliga engagemang och arbetsinsatser vilket resulterar i mångfacetterade bruksmetoder.
Under de senaste decennierna har lönsamheten i skogsbruket sjunkit. Den är nu nere på en så låg nivå att de mindre skogsägarnas skogsbruk på marker med måttlig (under bonitet 6 enligt SBN) växtkraft slås ut helt. Dyra transporter gör inte saken bättre.
OLÖNSAMHET MED EN LÅNG KEDJA AV KONSEKVENSER
Detta gör att varken skogsbruk för ägarnas avkastning, råvaruleveranser till skogsindustrin, skattekraft, eller långsiktig miljövård, ökning av kolsänka, råvaror till drivmedel, textilier, kraftverk, värmeverk samt sysselsättning heller kommer till stånd på dessa marker.
Huvudorsaken till olönsamheten är att rotnettot sjunkit på grund av bristande konkurrens på virkesmarknaderna. Speciellt gäller detta kvalitetsvirke som visat sig opåverkat av vad sågverken får betalt av sina kunder.
Dessutom har Skogsindustrins produktutveckling prioriterat lågvärt volymvirke. Följden blir att skogsägarna ges ett allt sämre genomsnittspris för sitt leveransvirke. Därmed skapas allt sämre ekonomiskt incitament att odla högvärt men underprisat kvalitetsvirke vilket, ska man komma ihåg, är fördelaktigt för biologisk mångfald, kolsänka, skattekraft och sysselsättning i glesbygden.
I SBN: s beskrivning av systemskiftet saknas att det inte blir någon positiv ändring i skogen om det inte utgår ifrån dem som ska göra jobbet i skogen, nämligen skogsägarna.
Om skogsägarna saknar incitament för att bedriva ett aktivt skogsbruk så kan alla goda förslag hur skogsbruket kan bidra till alla övriga nyttor glömmas.
INGEN, ABSOLUT INGEN, KOMMER ATT GÖRA JOBBET Politiker, medier, skogsforskare, miljöorganisationer och intresserad allmänhet kan diskutera olika möjligheter att förbättra skogsbruket ur en mängd synvinklar men alla dessa välmenta ansträngningar blir helt verkningslösa så länge de inte utgår från de som skall göra jobbet och deras incitament. Annars kommer ingen, jag menar ingen, att göra jobbet. Arbetsmarknadens parter känner säkert igen logiken. Mitt förslag och tillägg till SBN:s utmärkta skrift är: Vägra delta i några som helst diskussioner, utredningar, och mediaprogram om ni inte har tillförsäkrat att ni har med småskogsägaintresset väl representerat. Gör ni det kommer ni att bli mycket angenämt överraskade över hur många kunniga, arbetsvilliga och idérika småskogsägare som finns. Det är förutom skogsägarföreningarna även flera som hjälper oss småskogsägare som Hushållningssällskapen, Skogspodden, Skogsforum, Virkesbörsen, LRF med flera. Tyvärr räcker inte dessa trots att de gjort mycket bra genom tiderna. Men trots stöd från olika håll är läget så illa att vi småskogsägare bör ges en direkt möjlighet att vara med och ta fram ett systemskifte enligt SBN: beskrivning. Efter att idag ha läst eSKOGEN om regeringens skogsproposition måste jag beklaga att den inte på något sätt försöker förbättra lönsamheten i småskogsbruket. Verkar inte som om några representanter för småskogsbruket varit delaktiga i arbetet denna gång – heller. SmåskogsbrukareWILHELM DYRSSEN