Håkan Ekström har studerat virkesmarknaden vid universitet i både Sverige och USA. 1992 började han arbeta hos WRI (Wood resources international) som gör två marknadsrapporter per kvartal med priser och marknadsutveckling för sågtimmer, trävaror, massaved och biobränsle i Nordamerika och globalt. Sedan 2003 äger han WRI. Håkan Ekström är bosatt i Seattle.
Foto: Gunilla Häggström
En som vet mer om den globala virkesmarknaden än de flesta är marknadsanalytikern Håkan Ekström. Han har följt marknaden sedan nittiotalet och för honom är det lätt att peka ut den händelse som påverkat marknaden mest under hans yrkesliv.
– Finanskrisen 2008. Den drog ned efterfrågan radikalt. Huvudskälet var att det byggdes färre hus och investerades mindre i renoveringar världen runt, säger Håkan Ekström.
På en jättemarknad som USA byggdes nästan inga nya hus, eftersom det blev betydligt svårare att få lån.
Nästan alla länder drabbades. Det fanns egentligen bara ett undantag: Kina. Under finanskrisen byggdes det mycket där, men inledningsvis inte med svenskt virke. Till sådant som cementformar för husgrunder köpte man hellre billigt trä från andra länder.
– Men under senare år har högavlönade kineser och västerlänningar som flyttat till Kina börjat efterfråga kvalitetsträ för synliga applikationer som dörrar, golv, möbler etcetera. Det har gynnat Sverige som har ökat sin furuexport dit. Men fortfarande handlar det om små volymer, cirka fyra procent av den svenska virkesexporten, säger Håkan Ekström.
Just nu har Kina dragit ned sin virkesimport och det är ovisst när den ökar.
– Det är det ingen som vet. Planekonomier är oförutsägbara marknader. När ska det kommunistiska partiet bestämma att importen behöver öka?
2010 utbröts oroligheter på en annan för Sverige betydelsefull virkesmarknad: Nordafrika. Den återhämtade sig dock ganska snabbt.
– Det är egentligen mer dramatiskt att marknaden i Nordafrika och Mellanöstern tillkommit för svenska sågverk. För tjugofem-trettio år sedan sålde svenska sågverk nästan bara till Europa.
I dag är Mellanöstern och Nordafrika, de så kallade Mena-länderna, viktiga komplement när det går trögt i Europa. Cirka 25 procent av svensk virkesexport går dit.
En annan stor händelse var jordbävningen med efterföljande tsunami i Japan 2011. Men den är också ett exempel på att följderna kan vara svåra att förutse. Enligt Unesco förstördes mer än 128 000 bostäder. Detta i ett land som är starkt importberoende vad gäller virke.
– Men uppbyggnaden har gått trögt. Det har med tradition att göra. I Sverige skulle 50 000 förstörda hus betyda att lika många byggdes upp, men i Japan flyttade många till släktingar där de har blivit kvar i flera år. Dessutom har Japan under många år haft en svag ekonomi.
På frågan om vilken marknad som kan anses mest lovande för Sverige svarar Håkan Ekström snabbt.
– USA. Inom de närmaste åren tar husbyggandet fart. Under 2014 och 2015 har det kanske gått litet trögare än man trott, men här finns en stor framtidstro. Handeln har ökat och renoveringarna tar fart, vilket ökar efterfrågan på exempelvis snickerier.
Det finns en förklaring till varför USA är intressant för svenskar.
– De bygger till viss del som vi. Man vill ha synligt, fint trä och snickaren vill ha bitar som ser likadana ut. Svenskar är bra på att leverera rätt dimensioner, formstabilitet och kvalitet.
Men det går inte att nämna USA utan att nämna Kanada. Drygt åttio procent av deras produktion av sågat virke går till USA.
– Men när USA:s behov snart ökar har inte Kanada tillräckligt med råvara, säger Håkan Ekström.
Kanada lider nämligen fortfarande av sviterna efter contortabastborrens framfart i landets västra delar. Sedan 1999 sägs cirka 750 miljoner kubikmeter tallskog eller mer än 18 miljoner hektar ha dödats av skadeinsekten.
Dessutom hänger en gammal segsliten konflikt kvar mellan länderna. USA anser att Kanadas sågverksindustri kan köpa statligt subventionerat timmer och därmed säljer för billigt. Kanada ser sig därför om efter andra marknader, vilket är en av anledningarna till att landet har blivit den främsta exportören till Kina.
– USA kommer att behöva bredda med virkesimport från andra länder. Här har Sverige en god chans. Nivån på handelsflödet över Atlanten de kommande åren kommer att bero på marknadspriser i USA, valutakurser, fraktkostnader samt efterfrågan och priser på alternativa marknader för svenska sågverk, avslutar Håkan Ekström.
SKOGEN 12/2015